Aftonbladet – 16 november 1848, sida 2

del, såsom calmus, inula, matricaria m. fi. under orm af infusion eller dekokt; någon ng har kamfer och mineralsyror behöft anvaudas erpentin-medlen icke få under sjukdaor veriod förglömmas, deraf tjäran föreirad ig, antingen i mosform med andra medel eiler som: jär vatten buteljvis ett par gånger daglig ;ynes mot denna sjukxdom ligga något sp järan. Har diarrb6en kommit, mäste bittra och: sammandragande medel begagnas. Mot meterorismer har aldrig trokaren varit af nöden. utan kalkvatten med bittra dskokter tilliyl!estgörands. Kroppen frotteras ett par gånger dagligen med halm ock: under kall väderlek täckes den sjuke. Man sörjer för ett sundt och luftigt men d-agfrist siall, som noga renhålles och bör 2 å 3 gånger hvarje vecka rökas med chlor. Sund näring i smärre, ofta repeterade gåfvor tilldelas de sjuke. Som preservativ hafva åderlåtningar och en butelj tjärvattem dagligen visat sig välgörande. ; Sektionen visar följande: Br-östkaviteten fylld af en större eller mindre qvantitet serös, antingen klar eller rödaktig och grumlig, understundom varlikvätska, som ännu ett par timmar efter döden är brännande varm. Lungorna, oftast bloti den ena, starkt uppsvällda och adbererande vid plecura cosialis, som på festväxningsytan är belagd med en: gulaktig, cellu!är eller trådig massa, bildande lag: på lag, ibland ända till en tums tjocklek och utgör föreningsmedlet emellan refbenens och lungang pleura. Genomskär man den sjuka lungan, kännes en besynnerlig tröghet och motstånd för knifven, ech lungans genomskärningsyta är liksom marmorerad, förorsakadt deraf att det mörkröda eller: brusa parenchymet är genomkorsadt af otaliga smutsigt hvita eller gulaktiga strimmor af 4 will 3 liniers bredd; — dessa strimmor eller ränder äro exsuderad plastisk lympha, som afsatt sig i lung-lapparnas cellväf emellan den mörka köttlika lungsubstancen; de smärre bronchierna äro alldeles hoptryckta, de större grenarne, till någon del inne-hållande ett gråaktigt segt slem; lutröret och desg slemhinna vanligen utan. anmärkning. Storleken och tyngden af en sädan lunga öfvergår all rimlig beräkning, ty jag har vägt några, deraf en vägde 27 B och en annan 39 I; men detta är icke extremet af hvad jag i denna väg sett; ty, så vida jog efter dimensionerna kunde sluta, vog en enda lunga öfver 60 tt. Af den förstnämnda lungan har jag ett i sprit förvaradt stycke, som visst förändrat sig i vig, men visar dock rätt påtagligt lungans struktur i denna sjukdom. Då icke begge lungorna äro angripna, hvilket högst sällan händer, är den andra siapp, blek och sammanfallen, en följd af bristande ut:ymme inom bröstkorgen, dock stundom på en mindre yta besatt med mörka hårda fläckar: Hjertat blekt och ionebållande något litet svart, flytande blod. Gallblåsan stor, uppfylld med en mörk tjärlis galla. Köttet stundom mörkt, stundom blekt och vattusigtigt, och cellväfven i sjukdomens högre grader liksom uppblåst och innehåller ett klart serum. Dessa äro de fenomener jag iakttagit då sjukdomsförloppet varit chzoniskt: deremot förete sig, om sjukdomen slutar med brand, några oiikheter, som jag specielt vill uppgi:va: Efter hudens aftagning syntes bröstkorgens muskelbetäckning på högra sidan till större delen: brandig, och på den venstra voro större flåckar, som utsträckte sig till bukmusklerna; i bukcaviteten var nötet flåckvis grangreneradt; lefvern stor och ytterst skör; gallblåsan öfverfull af mörk galla; pjurarne något större än naturligt (jju-et hade stallat biodblandad urin). Inom bröstko:genfanns obetydligt rödaktigt vatten; högra lungan enormt stor, brandig och skörare än i chroniska sjukdomsfall, fastvuxen med nära hela yttre ytan vid refbeneng pleura, der en tjock plastisk lympha utsvettat. Den venstra lungan var endast till två tredjedelar angripen och ännu ej fastvusen, men visade ganska tydligt hvarifrån detta skulle skett, om djuret hunnit lefva längre, ty till mer än en hands storlek, på lungans mest convexa yta, var en gulaktig, nära 4 linie tjock, upphöjning, som kändes trög för känseln och började synbart utsvetta sin till plasticitet benägna lympba, utan att ännu denna sidas pleura costalis syntes det ringaste angripen; — denna observation leder mig till den naturliga slutsatsen, att sjukdomen är en pneymoni med öfvervägande plasticitet och att pleuresien är en följd. Luftrörets grenar i begge lungorna fy!lda af ett brunrödt fradgigt slem; lungorna på flere ställen svartfläckiga. Hjertsäcken grufligt uppspänd, liknande en uppblåst urinblåsa, och inneböll nära nog ej den ringaste fuktighet. Hjertat ytterst litet, blodtomt och blekt. Köttet odugligt till näring, enär det både var brandigt och vattensjuki. Denna obduction verkställdes på en ko, som dog på sjette dygnet efter tillsjuknandet. — Professor Witt anser köttet, efter i denna sjukdom slagtade djur, i allmänhet för fullkomligt sund näring; derpå kam jag ej obetingadt ingå, förrän jag fått mera och bestämdare erfarenhet, helst många exempel tala för motsat en. Kan jag blifva satt i tillfälle aw framdeles observera något nytt rörande denna elakartade lungsjukdom, skall jag pligtenligt inrapportera det.n hållt ARS ANNAN,