ANGÅENDE CHOLERAN. Den rapport, som de till Moskwa på statens bekostnad afsände läkarne, herrar Li jewalek och Grähs, derifrån under den 4 sist. November afgifvit till eckleciastikdepar ;tet, har olifvit fullstendigt meddelad i Pc ningen. Utrymmet tillåter oss icke, att i sin helhet intaga den i virt blad; och en del dezaf, såsom egentligen en redogörelse angående det sätt hvarpå de resande emottagits af r autoriteter och Moskwas läkare, och hv varit utmärkt förekommande, samt angående cholerafarsotens gårg inom ryska riket och de administrativa förfoganden som der varit vidtagne, kan ock såsom af mera enskildt intresse uteslutas. Men hvad som rörer specielt de anstalter, som i Moskwa nu vidtogos, då för andra gången den svåra gästen der skulle mottagas, och hvilka således grupdade sig på en förut vunnen erfarenhet om såväl det allmännas fördelar, som sjelfva sjukdomens hbe-kaffenhet och sjukvården m. m., är af så stort intresse att vi skynda meddela detsamma. Efter att bafva beskrifvit farsotens nirmande ifrån Persiska gränsen till det inre af Ryssland, yttras: Farsoten, som nu fortgick ohejdadt på 2:ne vägar utmed de stora kommunikationslinierna längs floderna Wolga och Don, framskred hufvudsakligen i nordvestlig riktning, stu dom strålformigt utbredande sig till flere kringliggande ställen, och utbröt i Saratoff den 44 Augusti och i Woronesh den 28 Augusti. När den på detta sätt allt mer och mer nalkades Moskwa, så att man dagligen i denna stad hade att befara dess utbrott, blef det en gifven följd, att administrationen på allt sätt sökte bereda sig på dess emottagande. Helt och hållet främmande för de åsigter om smittsamheten, som 1830 hvilade med så stora förhoppningar på spärrningarnes och karantänernas osviklighet, och som med våld förde hvar och en lindrigt illamående såsom misstänkt cholerasjuk på nyorganiserade, för farsoten enkom bestämda sjukhus, var dess första anordning att i hvart och ett af stadens, vare sig militära eller civila sjukhus, öppna en särskild servis för cholerasjuka, hvaremot de temporära sjukhus, som man genast till ett antal af 4 fullständigt organiserade, först då skulle för allmänheten öppnas, när de permanenta icke längre lemnade tillräckligt utrymme, eller andra lokala förhållanden dertill föranledde. I sammanhang dermed bestämdes, att