Aftonbladet – 12 november 1847, sida 3

el mångenstädes midt i vintern, då något öfverflöd -pPå frukt ej fanns. al Man har äfven sammanställt kolerans gång smed fenomenerna hos jordklotets magnetism 5 Farsotens kosa har nemligen till största delen a följt de af Hansten dragna isodynamiska krok.Ilinierna (d. v. s. föreningslinierna mellan de -Ipunkter på jordklotets yta, der-jordmagnetisa mens kraft befinnes lika eller i det närmaste lika stark); och man har tillika anmärkt, att r)der jordmagnetismen, enligt Hanstens beräknin:gar, visar sig svagast, eller på hans skala ut,)tryckes med 0,9 eller närmast eqvatorn, der -Ihar farsoten härjat häftigast och envisast, me-Idan den försvagats norrut, och stadnat vid de nordliga punkter, der jordmagnetismens kraft Juppnår 4,4. Öfverensstämmande med jordmagnetismens lika styrka i Orenburg och Peters-Iburg, hvilka ligga på samma isodynamiska latItityd, men oberoende af väderleken, yttrade Isig sjukdomen Lkformigt på begge dessa ställen, I fastän den hemsökte Petersburg om sommaren, I men Orenburg om vintern, vid 24 graders köld. I Palermo åter, som har samma isodynami-ka ftlatityd med Indien, härjade farsoten med lika I häfuigbet, så att den på förra stället fortfor sex veckor och förödde 26,000 menniskor, mer än Jen sjettedel af stadens folkmängd. Till Europa kom koleran år 18314 långsåt de isodynamiska kroklinierna 4,2 och 1,4; i år visar hon sig lIvid 4,4, hvaraf man har slutat att hon nu Iskulle komma att bete sig vida lidrigare sn år 18531; hittills har denna förutsättning äfven inträffat. I trakter, der farsoten åren 14830 och 1831 angrep öfver 400 menniskor om dagen, har man nu blott räknat 23, 20, 48 och ännu färre insjuknade om dagen; och då på den tiden ej en gång 235 bland 400 tillfrisknade, återställas nu 30, 66 och 73 bland 400. Symptomerna vid den i år härjande koleran kunna åtskiljas i tre stadier. Först känner den insjuknade svindel och knäsvaghet, hvarjemte händer ech fötter blifva kalla. Derefter följer antingen en slöhet i känseln och allmän domning hos nerverna, utan kräkning och utsot; eller ock de sistnämnda, mer eller mindre häftigt samt åtföljdt af ledryckningar och kramp. Slutligen inställer sig en förfärlig kramp, och under de rysligaste plågor får den sjuke slag i lungan eller hjernan. Får sjukdomen uppnå denna sista grad, så är sällan någon bjelp möjlig. Imedlertid hafva dock 6 bland 9 sjuka bhfvit i södra Ryssland räddade genom följande huskur: Mot kräkningarne gifves en saltlösning, aF 4 matsked koksalt i 4 glas kallt vatten, som tömes på en gång, och detta medel upprepas cm kräkningarne ej upphört inom 4 timma. Tillika ingnides hela kroppen med sprit, som fått draga På spansk peppar, hvareiter patienten inhöljes i ett vått lakan och knådas så länge deruti, till dess att kroppsvärma och svettning begynna visa sig. Under tiden ingifves krusmynt1 och andra sveitdrifvande medel; man kan älven lägga senapsdeg på magen eller badda den med någonting hett. Den vidare behandlingen måste-ht mställas åt tillkallad läkare. Vanligen sväfvar den sjuke i lifsfara mellsn 4:e och 42:e timman efter anfallet; öfverlefver han 12:e timman, så är han vanligen räddad. De fleste, som dö, sluta vid 8:e timman. På samma ort räcker farsoten sällan längre än 6 veckor; de 3 första veckorna tilltager den, de 3 sista aftager den. Prissnitzska vattenkuren har mot kolera blott funnits verksam, när den blifvit använd omedelbart vid första sjukdomstecknet. Men har äfven gjort försök med galvanism. På två illa sjuka visade den alldeles ingen verkan; en tredje, som var i sjukdomens andra stadie, rönte genast lättnad och blef återställd. Msn anbragte de galvaniska plåtarne (förmodligen menas ledningsplåtarne: anoden och katoden) på bröstet och i nacken. När man erinrar sig den i Hindostan med framgång använda bränningen på fotsålorna med glödgadt jern, så skulle väl en galvanisk ströms anbringande på fotsålorna äfven kunna medföra verkan hos kolerasjuka. Slutligen må erinras, att man före kolerans uppenbarelse märkt en allmän retlighet hos andedrägtsorganerna, och att man isynnerhet blifvit hastigt anfallen af snufva, äfven midt under hetas!e sommaren, men hvilken upphört lika hastigt, inom 4 till 2 timmar. Mecan koleran herrskar någonstädes, känner äfven den friske en viss svaghet i mage och knän, samt stor fallenhet för svindel och åtminstone en tyngdi hufvudet; men alla dessa känslor försvinna, så snart man svettas. Qvalmig åskluft bar äfven ovanligt inflytande vid sådana tillfällen. Jag har meddelat denna uppsats, på det att män af yrket, och de som äga tillgång till eiektromagnetiska apparater, måtte fästa upp-l: märksamhet vid denna naturkrafts verkan på kolersn, och sålunda tilläfventyrs göra menskligheten en nyttig tjenst. ; Öfverraskande är det att äfven kreaturen lida i år af koleran; svarta hästar i synnerhet och hornboskap hafva dött deraf. En kalf, som fick äta frukt ett par dagar, blef illa sjuk. På flera orter, der menniskor förskonats af koleran, hafva kreaturen blifvit kemsökta så mycket mera. Hemfåglar, såsom höns, kalkoner och ankor, hafva deremot, utan stt lida det minsta, kunnat förtära all slags frukt. Till dessa ryska upplysningar om koleran må läggas den i dagens tidning från Marseille förekommande upprilten af en fransk föltskär, mr Bruno-Taron, att ban anfölls af asiatisk kolera 1 ae lf TTA we ham mo ITE Jas rk Pete fn Ag fö ÅR Hr NG fö KR JV RR RR I DB mA JO — A MM AM mr