Aftonbladet – 21 juli 1847, sida 3

nes man lefde, och han vore en fattig komminister, så kund det kanske hjelpa att i perspektiv visa honom ett god brödstycke, ehuru jag fruktar, att det ändå misslyckade: särdeles med en landtprest. Deras afsky för teatern upp väger sjelfva deras egennytta. Herr statssekreterarens sats är mycket sann, helst der består, äfven i omvändt förhållande. Nu ha vi icke al göra med någon ortodox prest, utan, som jag hört, mec enkan efter en af de ortodoxaste... men, å beau parler kommer man väl till rätta med svårare saker. Icke förmår excellensen Fersens, icke ens herr statssekreterarens ja icke sjelfva kungens vältalighet, så oemotståndlig den för öfrigt är, att kullslå hennes fördomar... det kan endast er prest. Vi ha ju en så väldig hop af hofpredikanter och andra, som söka befordran... i denna svärm bör det vil inte bli svårt att söka ut någon, hvilken, i hopp om pa: slorat, skulle kunna åtaga sig att ur Skriften bevisa, hu orimligt orätt gumman har. Nej, det -har ingen svårighet ... jag tror sannerligen, alt det vore vida svårare att finna någon, som icke skulle vilja mottaga detta uppdrag, ja till och med om det blefve rågan om att bevisa, att hvarken himmel eller helvete fins. Ven hvem är den der skönheten? hvad heter hon ? ;Hon heter Wäsström. Hennes svärfar var prosten Wisströra i Frötuna och Rådmansö., nÅcCk, jag vet, jag känner hela historien. Men, herr cungl. sekter, efter vi begge älska kungen, så kunna vi ju ala uppriktigt med hvarann! Det ena pastoratet efter det ndra ges bort för intet: i förra veckan måste jag, på baon Armfelts begäran, gifva bort ett i Ostergylln . , . nu ter ett... och kungen behöfver pengar.n Men i det här -hänseendet kommer det ju på ett ut. ror inte herr statssekreleraren, att kungen gerna skulle ifva ut nigra hundra riksdaler för ett sådant suvjet? Dess, tom kan det väl gå an,att gifva vår andeliga kommissio