Aftonbladet – 21 juli 1847, sida 3

ta ligt bevårade nullitet, lägger, såväl i det ena!: sein andra af detre länderna, grunden för stats-s rätten; och äro en gång principerna för demlr häruti lika, så kommer det sedan föga an pålr den angenämare inklädnaden, det mera doldalö användandet, eller den yttre glatthet man gif-d ver dem. Det är till och med visst, att denja vackra ytan låter det inres motsägelse så myc-lt ket brokigare och värre framstå, så fort dettals en gång blifvit fattadt i ögat. I sanning tvin-lt gar också det deri framträdande missförhållan-v det så mycket snarare till erkännande och in-v seende af en jemknings nödvändighet. Preussens politiska missförhållande rättfärdi-la gar helt och hållet den kedjeföljd, enligt hvil-I ken vi låtit denna stat, och icke Österrike,lr följa på Ryssland. Preussens statsprincip är il förhållande vida mera despotisk, lägger mycket ! mera tvång på befolkningen, och är vida min-lf dre öfverensstämmande med dess anda, än O-l!c sterrikes. Österrike vill vara despotiskt, och !f undviker derföre att hos sitt foik framkalla en ll kultur, som ej förlikar sig med despotismen; Preussen, deremot, sätter vid sidan af sitt god-lk tycklighetssystem anspråket att befordra kultur, l och vill icke blott ej erkänna denna motsägel-c se, utan till och med låta kulturen tjena tillls underlag (folie) för godtycklighetsväldet. Dettal! är hvad som hufvudsakligen gör preussiska po-c litiken så förhatlig, såväl i och för sig sjelf, soms i sina verkningar. Har hr Bälow-Kummerow lt i sin nyaste skrift )De Europeiska Staternav 0. l! s. v. till äfventyrs haft för afsigt, alt genom sin kritik af ryska och österrikiska förhållanden, sätta de preussiska i ett bättre ljus, så kundel: han hafva sparat sig den mödan, såvida han l betänkt ofvannämda motsägelse. Verldsbildningen, hvilken lik väder och vind l håller sitt tåg kring jorden, bar nyligen förstått att utså ett frö till rörelse i sjelfva Midteus stelnade rikskropp. Pekings tjocka öfverdrott skall sedan någon tid känna sig pinad af betydelsefulla aningar, och frukta, att den så ganska rena dynastien vid inträdande undersökning skall befinnas litet smutsig. Hans hörsel! lärer på de sista åren genom spänd uppmärksamhet hafva blifvit särdeles skarp; och så skall han nu emellanåt redan förnimma huru den nya tidens förskräckliga trädmaskar gnaga på hans gudomliga herrlighets tusenåriga stödjepelare. Jobn Bulls konstitutionella sändebud hafva satt honom allehanda skräckbilder i den höga hjernan, och han skall vara betänkt på att införa rådslående provincialständer, till och med kanske med offentlighet; men i hvarje fall dock redan med tillkännagifvande af deputeradenamnet. Kortligen — i sjelfva chineseriets nattståndna deg har framåtskridandets gäst ändtligen blifvit lagd, och brödet deraf måste bakas. Sjufotsmannen i Petersburg skall undertiden : med ännu mera betänksamhet draga sig i mu-l; stascherna, än Pekings tjocka man i hårtofsen. Här och der i Ryssland skall ett hemligt knif! slipande låta förnimma sig; och hvar och en,l som har något litet fantasi, kan der se blod-l strömmar flyta, så stora, alt en tremastare kunde segla bort deri, med en flygtande hög familjs hela equipage. På kyrkogården Polen begynna till och med förnuftigt folk tro på spökens kringvandring; och huru djupa man der än gör grafvarne, komma gengångarne ändå upp och skaka på sina benknotor. En aldrig så liten jordbäfning — och hela kyrkogården upplåter sig, stoftet blir lefvande, Petersburgska mordenglarnes yttersta dom stundar. I Ryssland skall :kulturen nödgas taga sitt nästa steg genom blod, ända upp till halsen; derföre dröjer den så länge, och letar efter utväg på annat sätt, hvilken dock ej mer står att finna. Gästen är lagd i degen, och brödet måste bakas. Hvarpå grundar man då en så blodig prognostik för Ryssland? Vi stödja den på tvennel: L omständigheter. Först på det enkla faktum, att sjelfva ryssarne, likasom chineserne, äro menniskor; och hvad som en gång tillhör menskligheten, låter sig ej för evigt göras till djur. . För det andra, på de angränsande preussar-1 nes emot Ryssland fiendtliga politik. Sjufots-). mannen i Petersburg har väl nyligen i en artig skrifvelse till preussiska gesandten talat om sitt varma förhållande till sin svåger i Berlin; men Rheinische Beobachter,, som ser bakom kulisserna, har indirekt framställt detta åberopande af vänskap såsom ett bevis, att emellan Petersburg och Berlin herrskar stor köld,samt att den frisinnade Berlinerpolitiken uppenbart har för afsigt att skilja sig från den andra, sedan den förvandlat hela sitt land till ett fängelse :äfven för icke brottslige. Nämnde tidning försäkrar till och med ganska naivt, att i det kommande icke vidare någon hemlig rysk inflytelse o. s. Vv. skall yttra inverkan på den preussiska politiken. Vi hyste väl också alltid den jörmodan, att Berlinerstatsvisheten ieke ville älta sig på fullt lika fot med den Petersburgska, och ej hade för afsigt att låta den hemiga inflytelsen, sträcka sig ända till införande ef krut. Men, då vi ej stå i diplomatiska förbindelser, höllo vi beskedligt inne med viral: örmodanden, och fröjde oss nu, att finna demf stadfästade af den kunnige Rheinischer Beob-q uchter). j Likasom i China och Ryssland, så är äfven ib Preussen gästen inlagd och brödet måste ba-b 28. Men i Preussen sker tillika sjelfva deg-P nådningen af regeringer, under det att den il, tyssland, China o. s. v. verkställes nedifrån. ve Jesagde knådning utföres, såsom bekant är, efP. er regeln ofta med fötterna genom trampning.ti reussiska politikens afvikelse från den ryskalsj estår nu enligt Rheinische Beobachter i synåt erhet deruti, att Preussen tagit ett stort steg)! å framåtskridandets bana — ett steg, som ej2 er låter sig tagas tillbaka. Hvilka följder so etta steg skall hafva för det olyckliga, nu-sk nera öäfveroifvet och ensamt så... oo a