Aftonbladet – 14 april 1847, sida 2

BISKOP AGARDHS UPPFINNINGAR i den Mathematiska Analysen. Biskop Agardh intager sedan längre tid tillbaka ett utmärkt rum bland Sverges vittra Författare, och inom den vetenskapliga verlden har han vunnit europeiskt rykte såsom botanist, genom ordnandet af en särskild och vigtig afdelning af kryptogamernas talrika klass. Deremot torde det vara mindre bekant att han; före sina viltra och naturhistoriska idrotter, varit akademisk lärare i Mathematiken, och alltså kan förutsättas äga vidsträckta insigter äfven i denna vetenskap. I den har han nu uppträdt såsom populär och icke blott akademisk författare, med tvenne skrifter ), hvaraf den ena är alltför märkvärdig att endast omnämnas i en vanlig bokhandels-bulletin; hvarföre vi för tillfället ansett oss böra fästa uppmärksamhet derpå genom en särskild uppsats. Ref. tror sig icke säga någonting, som icke vid undersökning skall visa sig öfverensstämmande med verkligheten, om han yttrade att hr Agardh bar i denna lilla skrift — på endast 46 oktafsidor — framlagt några uppfinningar och idcer inom den högre mathematiken, som synas ägnade att, i ett enda steg, uppfiytta författarens namn bland verldens mest berömda analysters Det är hans franska skrift, som härvid menas, men vårt omdöme derom påkallar några särskilda ord till sin förklaring. I äldre och nyare tider hafva sådana min, som Newton, Cardano, des Cartes, Vieta, Euler, La Grange, Le Gendre, Fourier, Cauchy, Bernoullierna, Bombelli, Sturm, Bourdon, etc., etc., etc., sysselsatt sig med eqvations-teoriens hufvudproblem: upptäckten af någon allmänt ) 4) Notice sur une Methode Elementaire de resoudre des equations numeriques dun degre quelconque par la sommation des setries. Par C. A. Agardh, Eveque de Carlstad, et des Ord. Roy. M. de VAc. d. Sc. å Carlstad chez J. Lundberg 1847. 2) Inledning till Algebra. För elemenfarundervisningen, Förra Häftet. Carlstad; J. Lundberg, 1846,