bruksegare. IH. I Aftonbladet JM 49 och 53 får man läsa tvenne artiklar rörande Fahlu bergsskola och teknologiska institutet, den första af IL., den andra af brulksegare. Aftonbladets redaktion gör vid den sednare artikeln den anmärkningen, att sakens pröfning synes bero endast på två omständigheter: dels huruvida bergshandteringens praktiska detaljer icke äro af den vigt, att de behöfva sin egen särskilda undervisningsanstalt, dels också huruvida platsen för en sådan är tjenligare i Fahlun eller i hufvudstaden. Anmärkningen är riktig, så vida sakens pröfning får bero af de tvenne artiklarne, hvilka naturigtvis hafva för afsigt att stämma opinionen, såsom bruksegaren anmärker. Berodde saken verkligen af nämnde två omständigheter, så synes insän-daren, som borde den snart vara afgjord. Den första frågan besvaras icke blott af. det be-l. hof, som orsakade Fahlu bergsskolas anläggning år 4821 och hvilket ovedersägligen icke blifvit mindre, utan äfven och förnämligast genom de följder af denna inrättning, som äro tydliga för hvarje oväldig betraktare. Ty en sådan måste inse, att ifrån bergs! skolan utgått den upplysning i bergshandteringen, som för närvarande är spridd i alla delar af fäderneslandet och som undanröjt den massa af fördomar, hvilken gjorde kunskapen i nämnde handterings detaljer till en blott samling af enstaka rön utan sammanhang. En och annan utmärkt person hade väl äfven förut ovanlig insigt, men denna insigt är! numera spridd och allmän. Tydligast visa sig följderna af bergsskolan i afseende på den säkerhet, med hvilken beskickningar vid masugnar göras, i afseende på den ståndpunkt smidet mer och mer bemäktigar sig m. m. Insändaren vill icke anföra exempel af personer, som utgått från bergsskolan och bidragit till Dergshandteringens upphjelpande. Dessa personers handlingar och sträfvande äro väl kända och värderade. För öfrigt är det klart, att några elever utgått med föga bildning; men sådant är och blir förhållandet alltid. Den andra frågan, eller huruvida platsen för en praktisk bergskola är tjenligare i Fahlun eller i hufvudstaden, är svårare att afgöra. Ins. kan icke instämma med bruksegaren i den tanken, att en undervisningsanstalt har större tillgångar och större antal lärare att påräkna i Stockholm, än i en småstad sådan som Fahlun. Om med tillgångar menas: penningar, så är det ögonskenligt, att bergsskolan genom flyttning till Stockholm icke kan vinna något. Menar bruksegaren tillgångar till bok-, mine-; ralieoch andra samlingar i och utom ämnet, så kan det medgifvas, dock med förbehåll, hvilka ins. i förbigående vil vidröra. Ett fullständigt undervisningsverk bör ega sådana tillgångar inom sig, och; hvad derutom är, det kan vara både ett och annat, både till bildning och missbildning. Beskaffenheten af detta tillfälliga tillhör icke undervisningsverket ) att ordna, det är ett alldeles främmande ämne, detta tillfälliga, men på elevernas bildning inverkande, är. af större värde i Stockholm, än i Fahlun. j Sannolikt är, att bruksegaren menat rätt och slätt penningar, emedan läroanstalten skulle vara inrättad på inskränktare vis i en småstad. Huru kan dessutom bergsskolan i Stockholm påräkna flera lärare än annorstädes, utan att behöfva mera penningar; och om äfven lärare kunna erhållas i Stockholm för mindre aflöning än i Fahlun, å kan det väl icke falla en tänkande menniska in, att föreslå sådana lärare, som fordra minsta betalning? Det är icke troligt, att efter bergsskolans flyttning till Stockholm de nuvarande tvenne lärarelönerna kunna minskas till förmån för en tredje, fjerde o. s. v. Huru skall man då förklara möjligheten af större tillgångar och större antal lärare i Stockholm än i Fahlun? Man vill svara: genom bergsskolans förening med teknologiska institutet. Vi återkomma längre fram till detta ämne: Icke heller kunna vi instämma med bruksegaren i den tanken, att institutet måste komma att hålla någorlunda jemna steg med tidens anspråk, såvida klander skall undvikas, till följe af den kontroll popinionen hos en upplyst omgifning utöfvar i afseende på dess skötsel. Eller har bruksegaren förgätit huru länge teknologiska instituset vansköttes under samma upplyste omgifnings kontroll? Kan för öfrigt klander undvikas på annat, än att föremålet står för högt eller sjunker i glömska? Annu har intet offentligt klander drabbat Fahlu bergsskola. Hvad om henne säges till klander, det är intet mera, än granskningsbegäret i allmänhet har att förtälja, ej heller af andra personer än de, som hafva aktning för bergsskolan. Att hålla jemna steg med tidens anspråk är en oeftergiflig pligt. Men hvilken säkerhet har man, att denna pligt iakttages mera i Stockholm, än annorstädes? Man kan svara, att hufvudstaden måste anses såsom bildningens sol i ett land, och att tidens anspråk der lättast bedömas. Men hvad bergsmannabildning särskildt beträffar, vågar ins. tvifla, att tidens anspråk blifvit mera insedda i Stockholm än t. ex. i Fahlun. Icke kan Stockholm tillegna sig förtjensten af, att Lancashire-smidet utvecklats i Wermland, att masugnsskötseln drifvits till ovanlig höjd äfven i Wermland, att gasvällugnarne blifvit inrättade likaledes i Wermland, att gruflinor numera slås af ståltråd i Fahlun, att uppfordringsverk och gråbergskörningen vid Fahlu grufva äro mönster för alla andra, att koppar smältes utur gamla slaggvarp vid Fahlun och Åtvidaberg m. m. m. m. Ins. skulle kunna anföra exempel på ringa bergsmannabildning i Stockholm hos dem, som borde ega den, om de icke voro förolämpande; men han kan framställa en annan sats, som låter lika bra, som bruksegarens: af den massa bildning, som hopar sig i hufvudsfåden, hemtar landsorten det väsendtligaste, det nyttigaste, det bästa. Nyjusn för regeringen att hafva en praktiskt vetenskaplig anstalt i hufvudstaden är i ins:s tanka ingen. Så ofta eller så sällan meddelanden dem emellan behöfvas, är postgången nog hastig, att här icke behöfva tagas i beräkning. Hvad åter Jernkontoret angår, så är bergsskolans flyttning till hufvudstaden för dess skull af så underordnad vigt, att derom icke bör uppstå minsta fråga. Då lärarne vid bergsskolan icke kunna komma i beröring med Jernkontorets fullmäktige annorlunda än skriftligen, så är skälet för bergsskolans flyttning i detta afseende af samma värde, som det nästföregående, eller för regeringens skull. Ins. medgifver fullkomligt, att den omständigheten, att bergsskolan redan har lokal i Fahlun, icke förtjenar annat än föga afseende, då fråga är om mm ar rm TITO -—A mm AA OAS NN AA AA VA AE et jr FE -— vh tm ere mm )