IV. 61. Har den verkställda delningen af allmänningarne medfört nytta eller skada? 62. Bör äganderätten kunna anses så vidsträckt, att en skogsägare kan till skada för orten, för landet och för efterkommande få förstöra -sin skog och anlita den mer än i mån af den årliga tillväxten? 63. Då det är en känd sak, att svenska skogarne i allmänhet gifva mindre afkastning vid lika ålder än de tyska och danska skogarne, och orsaken härtill ligger icke i jordens oförmåga att alstra skog, utan i trädens glesa stånd och ojemnhet i storlek; så frågas: hvilka medel äro lämpligast att bringa svenska skogarne till högre afkastning? 64. Åt hvilket afverkningssätt bör i Sverige gifvas företrädet, antingen blädning eller trakthuggning? 65. Hvilken method kan anses för den mest tillförlitliga att uppskatta svenska skogars bördighet, der marken är ojemn och skogen består af träd af olika åider och olika slag? 66. Hvilket sätt att uppdraga skogar bör äga företräde, antingen genom naturlig sådd, genom sådd af samlade frön, eller genom plantering från förut anlagda plantskolor? 67. Hvad verkan kunna de i sednare tider uppkomna uppköpen af yngre träd till jernvägsanläggningar i en framtid hafva på tillståndet af våra skogar i allmänhet; och bör denna hushållning att skörda icke fullmogen skog anses som skadlig eller nyttig? 68. Ager lärkträdet verkligen de företräden framför våra inbemska trädslag, att det bör uppdragas framför dem, eller tillika med dem; eller bör det uteslutas från större skogsanläggningar? 69. Hvilket värde vid fällningstiden bör ett tunnland skog hifva, om sådd ur hand eller plantering skall kunna befinnas lönande, och den på skoganläggningen nedlagda kostnaden blifva ersatt? 70. Hvilket kuberingssätt är det tillförlitligaste och minst tidsödande att begagna vid uppskattning af på rot stående skog? 74. Hvilka fördelar och olägenheter åtfölja skogssågens begagnande till träds fällning och aftrumning, i jemförelse med yxans bruk till dessa ändamål? 792. Hvilket är det ändamålsenligaste sättet för beredande af stärkelse och mjöl af potates? Och till hvad pris kån en tunna potates godtgöras genom beredning af dessa produkter? 73. Har man lyckats i Sverige att af potates bereda sirup, som kunnat anses jemförlig med vanlig sockersirup? Och till hvad pris skulle en tunna potates genom denna fabrikation möjligen kunna realiseras?, 74. Är någon vidare erfarenhet vunnen angående potäters användande till öl eller dricka? 75. Har grönt malt företräde framför vanligt malt i alla de fall, då användning af malt kommer i fråga? 76. Kunna goda och drickbara jästa drycker beredas af svenska bärsorter? Och till hvad pris kunna då dessa drycker produceras? 77. Skulle genom insamlande af Mjölonris (Arbutus Uva Ursi) och beredande deraf till svensk Sumarch, en ny lönande exportartikel kunna tillvägabringas? s————— 2