mar. General Pavia skulle blitva hans efterträdare. -Det troddes allmänt, att Montemolinska uppresningen skulle vara utsatt till den 49 Mars. Cabrera var i Caspe. Natten till den 23 Februari har diligensen mellan Madrid och Saragossa blifvit öfverfallen af röfvare och plundrad. Deputerade-kammaren höll ännu på med dis-kussionen om adressen. I Lampourdan hade den gamle Carlistchefen Burjo med nära tjugu Carlistiske officerare anländt för att uppviggla folket. En proklamation, som i Jonquiera blifvit utspridd, uppmanar folket att gripa till vapen, då stormklockorna röras. I hela öfra Catalonien talas blott om Cabreras ankomst, och man synes allmänt ämna uppresa sig, Den nye piåfven skall -hafva erkänt drottning Isabella och Spaniens konstitutionella regering. FRANKRIKE. i I Paris började man nu att mycket tala om de ryska trupp-samlingarne i Polen. Den om ryska saker väl underrättade tidningen Presse vill veta, att kejsaren i medlet af denna månad skulle ämna vistas i Warschau, dit storfursten Michael och hans gemål, Helena, skulle komma honom till mötes. Störfursten skulle blifva vice konung i Polen. Mon tror väl ej att be-rättelsen härom är sann, men vill imedlertid söka en afsigt i ryktets utspridande. Prinsen af Joinville hade afrest till Toulon för att öfvertaga befälet på flottan, som skall utlöpa till öfnings-expedition. Tre-däckarne Friedland och Jena hade afgått från Brest, för alt i Toulon förena sig med densamma. Förlikningen mellan hr Guizot och markisen af Normanby, om ock framtvingad mera af begge kabineltens behof att kunna kommunicera med hvarandra, än af allvarligt återställande af Uentente cordiale; synes nu åtminstone vara så diplomatiskt fullständig som möjligt, ty begge hade bjudit hvarandra till. de stora dincger de ämnade gifva åt diplomatiska corpsen. Belgiska konungaparet, som den 3 dennes afreste från Paris, ämnade ofördröjligen resa till London. Grefve Bresson, som i anledning af sin mor ders död hemrest från Madrid, bade redan pasr serat Bayonne. I minga orter fortfara upploppen, och T Montignac hade trupperna arresterat 24 personer. Deputerade-kammaren hade haft några dis kussioner, angående ett förslag alt upphäfva amortissementsfonden för statslånen. I debatten hade man framdragit d2 betänkligaste förhållanden med finanserna. Så t. ex. visades att under åtta års tid deficit årligen varit 62 millioner och att 1848 en förökning af statsskulden med 2535 millioner är motsedd. Finanst ministern br Lacave-Laplagne ville icke ingå i vidare förklaringar, än att han blott upplyste, att uppgifterna om skattkammarens förlägenhet voro origtiga, hvad de kontanta tillgångarne angi; ty icke på ling tid hade dessa varit så stora som nu; men då utgifterna för befästninIgar, undsättningar, m. m. gort stora tillfälliga ån nödiga, insågs lält att skulden måst tillvexa. Om man får tro en uppgift i Allgem. Preussische Zeitung, Så skall polisen i Paris fått anledning misstänka att planer finnas att genom mordbrand anstifta anarkiska stämplingar derstädes. Man har på en tid funnit inkastade genom källarluckorna ett slags antändningsmachiner, som föranleda till en sådan farhåga. BELGIEN. Ministeren har den 8 dennes föreslagit kamrarne att befria de med spanmål ankommande fartyg från pålagor af alla slag, och följande dagen bifölls detta, för en bestämd tid till d, 1 Oktober, men med rätt för regeringen att i händelse af behof förlänga terminen till d. 4 December. I Lättich var åter lugnt, men i trakten af Charleroi had: varit upplopp, och till Lille had2 trupper måst afsändas, emedan man der befarade dylika utbrott föranledda af nöden. STORBRITANNIEN. j Det bekräftar sig hvad som förut blifvit nämndt, att regeringen ämnar helt och hållet —— 0 mL 8 I I BRrasilanaren com var an lång ARh cast