nersrätten den 23 December sistlidet år förmält, att I Odin kommit, efterföljd af Jäderin och Thomasson genom poliskammarens förmak ut i förstugan, och att på sistnämnde ställe Jäderin oqvädat Odin samt Jäderin och Thomasson begge fattat Odin i kragen Joch derefter fört honom tillbaka in i förmaket och I vidare in i polisbetjeningens rum eller det såkaHade -Iskrifrummet, men Wettergren, hvilken förmält sig hafva vid tillfället uppehållit sig i stora förmaket loch vid sådant förhållande, enär, efter hvad vittnena Carlsson och Wahlgren uppgifvit och för visst kan Jantagas, dörren emellan förmaket och förstugan vaTrit tillsluten, icke skulle kunnat vara i tillfälle att iakttaga, hvad han berättat rörande tilldragelsen i I förstugan, deremot vid förhöret den 28 sistlidne JaInuari uppgifvit hvad icke något annat vittne haft att omförmäla, att Odin, kommande från sessionsrummet genom stora förmaket just i dörren emellan nämnde förmak och förstugan mött Jäderin och Thomasson, hvilka således skulle hafva kommit från förstugan, hvarefter så skulle hafva tillgått, som Wettergren förut berättat, dels att sedan Wettergren uppgifvit såsom ändamål med sitt besök i poliskammaren ifrågavarande dag att ur poliskammarens magazin utbekomma åtskillige persedlar, som blifvit anhållne från Wettergrens hustru, äfvensom Jatt Wettergren antingen nyssnämnde dag eller kort I derefter fått emottaga persedlarne, gevaldigern JäI derin derefter den 28 sistlidne Januari till kämnersI rätten ingifvit ett utdrag af poliskammarens magalzins dagjurnal öfver anhållet och inlemnadt gods, enligt hvilket utdrag de af Wettergren omförmälde persedlar blifvit den 24 i förenämnde Maj månad utqvitterade af Wettergrens hustru, hvilken, i strid med hans nyssberörde uppgift varande, omständigI het, Wettergren inför kämnersrätten velat förklara sålunda att han skulle hafva skrifvit sin hustrus namn under det qvitto på grund hvaraf persedlarne utbekommits; dels ock slutligen att tvänne i målet hörde vittnen, harmonisterne Presto och Löthman, hvilka ifrågavarande dag skola varit tillstädes i poliskammaren, intygat att de vid nämnde tillfälle icke derstädes sett Wettergren, hvilken de personligen känt och hvars närvaro på stället, derest den ägt rum desto mindre bort undgå Prestos och Löthmans uppmärksamhet, som Wewergren, enligt hans jegen uppgift varit klädd i uniform; emct Wahlyron: I dels att, efter det han vid förhören den 23 DecemI ber och 43 Januari berättat, hurusom Odin genom förmaket gått ut i förstugan efterföljd af gevaldigerne Jäderin och Thomasson och att på sistnämnde ställe Jäderin i uppgifne ordalag tilltalat Odin samt jemte Thomasson fattat honom i kragen och slagit honom, Wahlgren vid förhöret d. 28 Januari förmält att han vid omvittnade tillfället uppebållit sig i stora förmaket och att dörren emellan detsamma och förstugan, sedan Odin och deruppå Thomasson genom nyssnämnde förmak gått ut i förstugan, varit tillsluten, vid antagande af hvilket sistberörde förhållande Wablgren icke kan anses hafva varit i tillfälle att se eller med visshet höra hvad, enligt hans vid de tvänne förstnämnde rättegångstillfällena afgifna berättelser, skulle hafva tilldragit sig i förstugorna; dels ock att Wahlgren i så måtto varit vacklande i sina uppgifter rörande den åtalade händelsen, att sedan han förut, på sätt ofvyanberördt är, intygat att då Odin gick ut i förstugan äfven Jäderin följde efter honom, Wahlgren vid förhöret den 28 Januari förklarat, att han då ej riktigt mindes om han vid tillfället sett Jäderin, förr än Odin åter inkom i förmaket, beledsagad al Thomasson jemte Jäderin; mot Wahlgqr:n, Carlsson och Gahnström gemensamt: dels att, efter det de inför rätten, på -fråga om anledningen till deras besök i poliskammaren ifrågavarande dag, uppgifvit att de jemte Wahlgrens bror, gardisten Carl Wahlgren, varit tillstädes för att höras angående förefallet slagsmål emellan bröderna Wahlgren och nu mera aflidne polisuppsyningsmannen Lennberg, Wahlgren, Carlsson och Gahnström först vid förhöret den 28 Januari sagt bestämdt, att de enlast en dag varit närvarande uti poliskammaren i och för nämnde mål; men sedermera, på sätt prookollet för den 44 Februari utvisar, såsom det vill synas, för att göra trovärdigare sitt, af gevaldigerne . Jäderin och Thomasson till riktigheten ifrågasatte intygande, att de förre vid det ifrågavarande tillfället varit i poliskammaren tillstädes, ändrat sin utsago i ofvanberörde afseende och yttrat, Wahlyr.n, att han ej riktigt mindes omhan var tillstädes en eller tvänne dagar, hvilket, oaktadt Wahlgren tillika förklarat att det nu ifrågavarande uppträdet ej förefallit samma dag, som ofvanberörde mål afgjordes och bemälde Wahlgren fälldes till böter för Lennbergs ofredande, Carlsson, att han i och för merberörde mål iakttagit inställelse tvenne dagar, och Galmström, att han ville påminna sig det hån ikaledes varit närvarande tvänne dagar; dels att, nligt hvad af gevaldigern Jäderin den 28 sistlidne januari och den 26 derpåföljande Maj till kämnersätten ingifne handlingar, nemligen ett transumt af fverståthållareembetets för Polisärender protokoll för en 46 Maj 41843, ett utdrag af öfyerståthållarembetets diarium för samma dag, ett af vederböande tjensteman hos öfverståthållareembetet den 24 ——r—rrr— — ——— — — — —?— — — —6 03