Aftonbladet – 23 oktober 1846, sida 2

ter, för att vara rustadt för alla händelser. — Berns regering hada dessutom skickat regeringsrådet v. Ochsenbein till Ganöve, för att erbjuda Gereves regering författaingsenligi understöd. Bälletin zum Berner Verfassungsfreund M 239,: Geneve den 8 Ostober, kl. 41 f. m. Sezern är vår. Geneves finansaristokrati är krossad. I ;år hölls striden emellan pennvingväldet och folklifvet. Receringen ägde allt hvad för penningar kan fås: kariätscher, eldgap och legotroppar; folket ägda intet annat än sitt mod och sin rättvisa sak, och folket har på et: lysande sätt segrat. Tre långa timmar besköto le fromma herrarne sitt vilsefarande folk med drufhagel, för att bringa det åter på rätta vä gen; men det var dem ej beskärdt att uppnå sitt fromma ändamål. De öppnade elden, medan man väntade deras svar på ett förlikningsförslag. S:t Gerva:s unga lejon har räddadt Seyweiz, och Schweiz skall tacka det derför. Vi hafva 2 döda och ö sårade; våra fien-er säges hafva 50 sårade på sjukbuset. Vär förstad anfölls äfven vwvesterifrån, af Marciers bataljon; men med den komuwo vi snart till rätta. Förlidna natt brände vi hålialla fyra broarne, utan att blifva störda det minsta a fisuden. I dag hölls ett folkmöte på Molard, i följd hvaraf regeringen ingaf sin afsägelse och öfverlät sin myndighet åt kommuszalrådet. S:t Gervais förblifver under vapen; vi vilja icke att det folket, som försigtigt höll sig afsides ueder striden, nu skola begagaa sig af vårt arbete. Geseverrevolutionen aj den 7 var en äkta folkrevolut:on: nästan allt storolket ibland det radikala paret lagade sig ur vägen; och derföre lyckades den. Eoli.t enski!da, men sammanstämmar, de underrättelser, störtades regeringen icke blott genom förstaden: seger, utan äver, genom foikmötet i den regeringen tillgina delen af staden, hvilket tvarg hense till afträdande. Regerinzen hade velat förnya striden, och beskjua S:t Gervais med glödande kulor; men vid underrättelsen härom samrmsnträdde folkmötet (till större delen bestående af tiers part) och uppordrade regeringen att afgå, med förklaring att församlingen annars skulle i massa ölver,å till E:t Gervais Kommunalrådeis förgta åtgärd var en allmän amnesti och militörens. afskedande, samt hemförlofvandet af brigadernz. En provisorisk styrelse hade blifvit upprättad (i förstaden blott, påstås från somliza hill) med James Fazy — i spetsen. Det är samme man, som 4842 tillställde den hvälfning, hvarigenom aristokratien då söriades, samt uppioppet den 43 Fehiuari 4843, hvilket slutade: med vapnens nedlärgande af de radikala, mo: tillförsäkran om amnesti; han är ledamot af Gentves Stora Råd, och har på den radikala saken uppoffrat nästan hela sin törmögenket. Naturbgtvis finner man i de många olika partitidningarna, från särskilda orter i Schweitz, de mest stridiga omdömen öfver händelserna i Gencve; men så antipodiskt än je:uiternas skriftstiliare och kommunisternas uppträda mot hvarandra, sammanstämma de dock deri, at anse den utgång striden redan fått såsom högst vigtig; icke så mycket i fråga om det bekanta separatförbunde: emellan de katolska kantonerna, hvilket bloit var stridens öppet förkunnade anledsing, utan derföre att den utgån. saken fått ir den första afgjorda segern emellan ett samhälles arbetande klass, — de så kallade pro:eiärerna — öfver alla andra folkklasser — den så kaliade phaute socig:6, haute bourgseoisie Och possessionaierna på landsbygden. Man förutser att proletärernas partiskall söka begagna denna framgång, d. v.s. att hväifningen icke är blolt att anse som en politisk, utan som en social. De radikalar — siger en bland jesuitpartiets organer — pkänna nu sin styrka; gehom blott skenbara eftergifter skola le ej mer låta tillfredsställå siz. Geneve bar sifvit exemplet att massan, ja dräggen affolket ifven förmår något emot ett väpnadt borgerkap. Skola de radikala låta säga sig deita två ånger? Gud skydde fäderneslandet! Denna redslagenhetens ton, från detta håll, hvarifrån nan annars alltid hörde hinets, är icke utan in betydelse. ; ITALIEN. Konungen af Sardinien har i slutet af Sepember utfärdat en py Organisationn för uniersitetet i Turin. Tre nya lärostolar äro dergenom upprättade, nemligen för Nationalväti, Administratif rätto och Statsekonomi. Inarätandet af teoretiskt praktiska undervisningsverk ör Jordbruket, Skogshushållningen och Veteinärkonsten bar blifvit anbefaldt. Jernvägsförslagen hopa sig nu i Kyrkostaten. It engelskt botas har hos regeringen erbiudit