Aftonbladet – 25 februari 1846, sida 2

Vr ll ee Dn RT som af något nytt system åberopas säsom dess stora förtjenst eller egenhet, finnes allaredan i det gamla, endast man vill göra sig besvär att gifva nogare akt; och i många fall, der det nya velat afvika från det erkändt gamla, hafva afvikelserna småningom måst så modifieras, att de slutligen blifvit qvar blott till namnet. (Tr. vilk. p. 6). Bekänner det nya skolsystemet sina principer och methoder sådana det för närvarande tillämpar dem, så upphör det i de flesta fall att vara — nytt, och sammanfaller med det gamla; nemligen det gamla, sådant detta möter oss inom de läroverk, der undervisningen verkligen lefver, och der formerna vårdas, men så, att andan blir hufvudsak. Sedan man i så många är följt skolstriden äfyen i dess minsta detaljer och efter att, under ett längre vistande i hufvudstaden, hafva så noga gifvit akt på undervisningens gång inom det läroverk, som i värt land representerar det nya systemet, är det något oväntadt att kring land och rike utpe-) kas såsom obekant med stridens sjelfva föremål. Jag hoppas dock kunna freda mig för denna beskyllning genom att ur af mig redan författade skrifter citera åtskilligt angående just det, som anses utgöra hufvudsakliga skilnaden mellan det gamla och nya skolsystemet. (Coll. Schol. i Wisby het.) Svårligen skall någon med elementarundervisningen fullt bekant och tillika opartisk lärare förorda vexelundervisningsmethoden annat än som nödhjelp eller i de första stadierna. Såsom mnödhjelp eller såsom uppmuntran eller öfning för skickligare ynglingar kan vexelundervisning förekomma inom gamla läroverket, och förekommer äfven. I den öfversigt af nya elementarskolan, 4832 års skolrevision, hvars berättelse i detta fall åberopas af 41843 års revision, meddelar efter de uppsatser, hvilka icke blott af rektor utan ock afalla de andre lärarne blifvit aflemnade, anföres pag. 38, att Första språkundervisningen bestrides aldrig genom monitörer, emedan dessa ej anses ega den. takt, som fordras för att ställa sina frågor så, att de leda till målet. Kommentarier öfver detta erkännande från sjelfva experimentalfältet för de nya ide-rna torde ej behöfvas, (Coll. Schol. i Wisby bet.) Valfrihet medgifves af begge systemerna eller medgifves af intetdera. Den skulle egentligen betyda frihet att; med uteslutande af öfriga ämnen, välja något eller nägra; men i denna mening förekommer den ingenstädes, utan menas med valfrihet endast möjlighet af dispens från de döda språken, och såsom sådan förekommer den säväl inom de båda skolorna som inom de båda lineerna; och skilnaden mellan 2:ne skolor och 2:ne lineer inom samma skola torde ej vara stor,, Bådadera hafva i följe med sig den stora olägenhet, som är en nödvändig och bedröflig följd af tvänne bildningslineers tillvaro inom elementarläroverket, nemligen det förtidiga och för objelpliga misstag blottställda bestämmandet af gossens framtida lefnadsyrke. (Tr. vilk. p. 46.) Och sedan nu meningen med elementarläroverkets sönderdelande i 2:ne skolor eller 2:ne lineer är att, äfven med förbigående af de döda språken, förbereda till inträde vid universitetet; så torde det vara en sanning att Ett dispenssystem inom elementarbi!dningen innebär en motsägelse icke blott derföre, att dispens upphäfver möjligheten af ett system, utan äfven derföre, att inom elementarläroverket ej borde förekomma något ämne, det en akademisk bildning anses kunna undvara. (Coll. Schol. i Wisby bet.) (Und:t anf. i sedn,. skolrev., Pp. 5.) Efter sin id skulle den fria flyttningen innebära, att ynglingen finge ensidigt fortskynda i ett enda läroämne, eller i några få sådana, under försummande af de öfriga. Söker man förebygga detta ensidiga fortskyndande derigenom, att ynglingen tillhålles att uteslutande sysselsätta sig med det läroämne, som för timmen är föreskrifvet, eller derigenom, att ynglingen ej i något ämne får skynda mera än vissa bestämda stadier framför det, i hyilket han med sina öfriga ämnen qvarstår; så upphäfves den fria flyttningen de facto.n ) (Coll. Schol. i Wisby bet.) Sådan den fria flyttningen bör förstås, förekommer den redan eller kan åtminstone förekomma äfven inom gamla -läroverket, till och med i förening med den vanliga klassindelningen; ty på kortare tid än en termin bör väl ingen afdelningskurs kunna genomgäs., Organiseras nemligen inga andra klasser, än för hvarje särskildt läroämne, oberoende af de öfriga, så måste naturligtvis också vara ynglingen tillåtet att med ett ämne närma sig gränsen för elementarundervisningen, under det han i öfriga ämnen qvarstår vid dess början. Organiseras äter något slags gemensamhetsklasser, hvilka skola bestämmas af ynglingarnes framsteg i alla eller de flesta ämnen, med hvilka de sysselsättas, så innebär ju sådant ett tvång för ynglingen att, med eller mot hans vilja, fortskrida likai flera ämnen på en gång: man är då ej heller fri från den olägenhet, som lägges det gamla systemet till last, nemligen att ynglingen någon gång, med afseende på flyttning eller intagning, kan vara tillräckligen eller för mycket försigkommen i ett ämne, och deremot: underhaltig i ett annat. . Såväl nya som gamla systemet måste ytterst bygga på lärarnes förmåga att så leda och kontrollera. ynglingens studier, att honom ej tillåtes i något ämne blifva efter, och sedan på enhet och harmoni mellan läroverk och stadier, så att städse är tydligen angifyet, hvarest den ifrån ett annat läroverk flyttande ymglingens undervisning bör vidtaga inom det läroverk, vid hyilket han söker blifva intagen. I detta afseende råder inom de många slagen af statens och enskilda läroanstalter en fruktansvärd villervalla. N Detta till förklaring öfver mitt yttrande angående monitörssystem, valfrihet, fri flyttning. Hvad åter ämnesläsningen angår, så torde äfven den, efter sin id, innebära att hvarje särskildt läroämne skall, vid hvarje elementarläroverk, hafva sin. särskildal lärare — någonting absurdt och som ej står till-. saämmåns med vårt lands tillgångar. Modifieras! methoden, så är väl återigen det nya skolsystemet i fåra att likna det gamla, der den nämnda methoden redan förefinnes i Gymnasium och till en del i rektorsklass, skall) förekomma i apologistfe vv P0 Fe UT TA