Aftonbladet – 25 februari 1846, sida 2

Sir Robert Peel är femtioåtta år gammal, väl växt, kraftfull, temligen stor. Hans ansgte uttrycker mycken fasthet, men derjemte någonting helt och hållet prosaiskt, endast och allenast skarpt förståndigt. ÖOaktadt sin fasthet, faller hans ansigte lätt, då ban talar med högt uppsatta personer; i sliskighet, och hans hållning får samma uttryck. I samtal är han fin, varsam och beräknande. Jag såg honom alltid enkelt svartklädd, med hvit halsduk och utan alla ordnar. Jag meddelar äfven några, mig meddelade anmärkningar öfver Peels inre kallelse till det höga embete han innehar. Peel är sitt kall fullkomligt vuxen. Genom födseln tillhörande folket och till följe af en tidig förbindelse med universitetet i Oxford sammanflätad med allt, hvad konservatism heter, är Peel riktigt skapad för sin tid och sitt embete. Om hans talanger råder blott en tanka; derjemte är han rikligen utrustad med fysisk kraft och har en förmögenhet, som tryggar hans fullkomliga oberoende. I det dagliga umgänget säges han hafva ett kallt och träartadt sätt. Han eger inga förtrogna vänner.