Aftonbladet – 23 februari 1846, sida 1

— — — rKti-— ——O—O , L AA —— RE R—— mm RR— ALLRA — I vatten och ömsom på land, kunde -icke behaga gamla örlogsmän, som blifvit vande att plöja oceanen, bo och tjenstgöra på stora, beqväma skepp, och som emellanåt fått njuta af söderns herrligheter. Fäderneslandets kuster, farvatten och försvar borde visserligen vara kärare att lära känna och studera; men de roliga och mera lönande utrikes och Medelhafs-expeditionernå intresserade troligen mera, än våra kalla nordiska vikingakuster. Det är dock icke Medelhafvets kuster, som Sveriges flotta är ämnad att försvara, och mer än en krigsoperation och batalj har misslyckats, för det befålet icke känt och icke förstått att rigtigt begagna lokalen. Slutligen uppträdde år 1747 en stor och sann patriot, Augustin Ehrensvärd, som genom sitt öfverlägsna snille lyckades öfvertyga Konungen och Rikets Ständer om nödvändigheten, att för vårt vigtiga kusteller skärgårdsförsvar organisera en serskild corps, meå egna grundgående krigsfarfyg, under det betydelsefulla namnet: armeens flotta. Alt scdan hafva Sveriges kuster aldrig blifvit härjade, och dessutom har nämnde vapen gjort Sverige och vår arme en mängd andra högst vigtiga tjenster. Men — märk! — det oaktadt finnes armeens flotta — icke mer!.... och den organisation at sjöförsvarspersona!en, som blifvit satt i stället, passar all eles icke för ea skärgårdsflotta, såvida den skall kunna motsvara alla dess ändamål. ciler vara så nyttig, som med en god organisation är möjligt). ) Till en fullkomlig skärgårdsflotta erfordras, utom ändamålsenliga grundgående fartyg, att besättningarne skola vara icke allenast sjövane och goda artillerister , utan älven väl öfvade in fanterister, så att de kunna användas till landstigningar och att slåss emot regu iera och desciplinerade landtrupper, hvarigenom man har dubbel, ja mångfaldig nytta af skärgardsflottan (så till anfall som försvar), hvilken egentligen bir anses och begagnas, icke blott som sjövapen, utan äfven som en lätt flyt:bar urmå (som med tod och bäålf vind seglar 20 å 30 milpå dygne:. I motvind ror den fram, fast mindre, men bogserad af ångfartyg avancerir den betydligt, och betungar ej landets hästar. Den rör sig således fortare än en landtarmeg, och äfven fortare än en seglande örlog: flotta under motvind och stiltje (motvind räcker ibland många veckor och stltje fiera dygn) med det gröfsta och kraftigaste artilleri, och kan användas både på vatten och land, ömsom mot fiendtliga fartyg, flottor, landbatterier, fästningar (hvarpå vi hafva flera exempel) samt emot ankommande lardstigningsarmrier. — Om t. ex. en fieudtlig arm kommer från Torneå eller Umeå, eller ifrån Skåne, eller tränger in på sidorna af Mälaren och Hjelmaren, eller avancerar vidare på sidorna at sjön Vettern och Venern, så kunna och böra delar af skärsårdsflottan föra dess besättningar, ibland äfven delar af armån, i flarken eller ryggen på fievduiga armån, afskära dess kommunikationer och tillförsel, gå upp i elfoch åmynningar, och förstöra broar, magasiner och transporter o. s. V. — Dessutom bör skärgårdsflottan betäcka våra egna landtruppers kustflanker, un:er det vår armes hufvudstyrka agerar emot fiendtliga armåns front. Sådan var vår store Ehrensvärds plan med ärmins-flotta, och så begagnades den med förmån af konung Gustaf. II vid Fredrikshamn, Brackila, Verolax, Kåskila, Björkö-sund, i Viborgska Viken och Baresund; år 4806 i Pomern och vid Stepnitz; år 4808 i Finland vid Lemo, Kimito, Varanpi och Helsinge; år 1809 vid Öre, Ratan, Umeå elf och Piteå; 1843 vid Stettins belägring; 4844 vid Fredrikstad och Fredrikshail m: m. Vidare åligger vår skärgårdsflotta att mota fiendens skärgårdsflotta, och att angripa fiendens örlogsfartyg och ångfartyg om de i tjenligt väder na!kas våra stränder, eller vilja inlöpa i våra skärgårdar. — Kan något vapen bara nyttigare? Nb. med ändamålsenlig orgaRisation; men tyvärr fattas nu mycket i den saken; medan vår skärgårdsflotta, efter sammanslagningen med linieskeppsflottan, nu eger varken artillerister eller infanterister, då, de å kanoniererna, enligt den ganska goda prima lan, äro ämnade att dana underofficerare, hvaraf lottan äfven har stor brist. Deremot veta vi, att ryska flottornes besättningar, bestående af omkring 80,00) man med efälet och alla tillhörande personer, alla somist TTT ANNANS