Aftonbladet – 23 februari 1846, sida 1

M6S HN SK Ack, Aslög! tror du bekymmer och sorg Kan dvälas i.en konungaborg?,, Då ljuder från borgen jemmer och skrik, Ty kämpar utbära konungens lik, Han föll för förrädiska vänners hand: Ty tvedrägt löste hvart heligt band. Lä Li , . Kom, älskade Aslög! — kom, vi hasta Till ensliga ön, i dalens skygd; Vid klara källan vi skola rasta Till lifvets afton; i kärlek och dygd Vårt lif skall förrinna, långt från den bygd; Der brotten på ljusa dagen spöka. Dock vill jag din fader först besöka. LJ x Då ila de straxt till stranden ner, Oc Orm i hamnen en snäcka ser, Dess stam var hög, dess köl var fast, På Dovre var vuxen den resliga mast; Orm köper snäckan, trälar och mjöd, Och, vin och vapen; skön Aslög bjöd De unga tärnor att med sig följa Till Tarfven öfver skummande bölja. Hon köper scharlakan och siden blått, Och ringar och smycken och arnat godt. Ej brast dem silfver, ej brast dem guld, Så mången riddare blef dem huld, Så många vänner de äfven lå, Som ville med dem till Tarfven gå. x Nu hissa de segel högt i rå, Och solen mot gyldene flijeln blänker, Och halsvågen röva omkring kölen stänker.