Det är nu 22 år sedan armåens flotta upplöstes. Dess stora nytta och ärorika hedrifter under alla de krig, då den utgjorde en serskild corps, ha hittills aldrig blifvit fullständigt från trycket bekantgjorda, och derigenom, äfvensom genom den obetänksamheten att åter bortblanda skärgårdsvapnet med örlogsvapnet, har den för Sverige högst nödvändiga skärgårdsflottan, under nuvarande långa fredstid, åter fallit i glömska och okunnighet; hvartill icke litet bidragit bristande information uti skärgårds-operationskonsten, så väl vid krigsakademien som vid flottans alla stationer, samt att kadetternas och sjöofficerarnes håg oc) nästan alit blifvit rigtadt åt det seglande intresset och att apa efter engelsmännen, ehuru Skandinaviens läge, lokal-och klimat, och Sveriges nu inskränkta tillgångar, ålägga oss att tänka på ett eget, helt annorlunda beskaffadt sjöjörsvar, sedan vi ej mera kunna töfla om herraväldet öfver Östersjön, eller utanför våra kippor. Ofvannämnde ställningar och förhållanden vid flottan synas mycket likna dem vi här i början antydt, innan vår store Augustin Ehrensvärd uppträdde och började ordna Sveriges skärgårdsförsvar: och huru skulle det nu kunna vara annorlunda, då samma gamla örlogsintresse under Carl XIII:s tid fick alltför stort inflytande, och derföre för andra gången lyckades att efter sitt behag åter förstöra den snillrike Fårensvärds i flera krig väl bepröfvade verk, medelst linieskeppsflottans onaturliga -sammanslående med skärgårdsflottan, och tillintetgörande af den sednare flottans högst nödvändiga och enda exercerade och disciplinerade trupp, volontärregementerne, hvilka tillika bidrogo ti!l en rar öfvas på sjön med fartygs-manövrer och kanon-exercis, och alla vintrar på land med handgevär, infanterioch artilleri-tjenstgöring , samt att ryska sjötrupperne gjort flera land-campagner mot Turkar och Polackar, lika skickligt som ryska landtarren. — Följaktligen skulle vår skärgårdsflotta med nuvarande organisation, i händelse af krig emot östra grannen, stå sig ganska illa eller litet kunna uträtta, om icke äfven våra besättningar blifva öfvade uti artilleriz, infanterioch fälttjenst. Vi våga derföre tro och äro öfvertygade, att det skulle vara mycket nyttigare, om vår skärgårdsflottas officerare, i stället för att som hittills lära sjöbeväringen att ro på några kanonjollar, finge exercera dem -på land med muskötter eller handgevär och landstigningskanoner, och om de till skärgårdsexereiserne med tillräckligt antal kanonslupar och kanonjollar, i stället. för oexercerad beväring finge begagna exerceradt infanteri af landtarmån, såsom i G.1HI:s krig. Då först skulle ordentliga och lärorika skärgårdsexerciser kunna verkställas, och möjligen visas, huru ett riktigt skärgårdsoch kustkrig. bör utföras, så vida beäl:t riktigt studerar sig in uti skärgårdsflottans krigsoperationssätt — hvartill vi bland annat rekommendera flitig läsning 2f goda författare om det så kallade lilla kriget till lands, hvaraf goda och nyttiga idger för skärgårdsofficerare kunna erhållas, äfvensom af Hr Amiralen Kreugers bok om skärgårdsfloitans bedrifter. — Men med råa beväringar och oexercerade rotebåtsmän, blir all skärgårdsexercis alltför ofullkomlig och allt försvar fåfängt, då vi veta huru väl och mångsidigt öfvade de besättningar nu äro, emot hvilka vi böra bereda oss. Ett annat lämpligt sätt, att, för ringa kostnad, förse eller fullkomna skärgårdsflottan med det så nödiga arlillerioch infanteri-manskapet skulle vara, att af de cirka 40,000 så kallade lösdrifvare och mindre brottsliga korrektionister, hvilka sta:en nu i alla fall måste kläda, föda och herbergera, utvälja och formera åtminstone 3:ne marinrregementer, om t. ex. 4000 man hvartdera, bvi!kaå om sommaren skulle exercera medkanoner och handgevär, en viss tid iland som infanteri och fotartilleri, samt en viss tid i skärgården på kanonslupar, kanonjollar och ångfartyg. Om vintern kunde de arbeta på kronans varf och göra garnisonstjenst O. s. V. Då justisiestatsministercs embetsberättelse upplyser, att antalet af försvarslöse eller för mindre förbrytelser i allmänt förvar befintlige manspersoner nu uppgir till 10,000, så synes detta sätt att kunna på ett både för dem sjelfva och staten nytiigt sätt använda en betydlig del deraf icke böra förkastas. Minst 2:ne marinregem. eller 2000 man borde ligga i Stockholm och kaserneras, t. ex utanför Galervarfvet midt emot Fredrikshof, och 4000 man i Götheborg vid Nya Varfvet. — Då dessa regementer blifvit desciplinerade och exercerade, kunde de sedan exercera sjöbeväringen. — På dylikt sätt kunde skärgårdsflottan åter erbålla, icke allenast en ständig och exercerad trupp och tillräckligt arbetsmanskap, utan äfven befäl, som i krig kun le föra besättningarne emot fienden i land, så att skärgårdsflotER RA KR a.