Aftonbladet – 29 januari 1846, sida 2

ringer medgifver, skall ä-anseende till åtskillige sysslers indragning till -en början användas till några löners uppförande på indragningsstat under afvaktan på innehafvarnes användande till andra tjenster. en — Öfver väderlekens och årsväxtens förhållande under de två sistförflutna åren förekommer i Upsala Correspondenten en artikel, hvilken, utan att uttryckligen angifva sig som väderleksspådom, dock har en omisskännlig rigtning åt samma båll. Förf. anmärker nemligen, alt fastän man kan taga för gifvet, att aldrig ett år är lika med något föregående, så hindrar sådant likväl icke att ej en efterföljande tidsperiod — alltså en följd af flera år — påminner om en föregående, genom särskilda väderleksförhållanden, likasom genomeett slägttycke. Och i denna mening jemföras åren 1782 och 4783 med de 62 år yngre, eller 1844 och 4845, och hufvudsakligen hvad väderlek och årsväxti Upland beträffar. Men då till de härom meddelade ptillförlitliga, uppgifter, äfven läggas dylika om åren 4784 och 1785, så tycks det som förf. velat i dem framhålla en spådomsbild af de mot dessa efter 62 års förlopp svarande 1846 och 4847. Likheten mellan de 4 förstnämnda åren är verkligen märkvärdig; och finge man sluta till en dylik öfverensstämmelse mellan de 4 sistnämnda, så vore utsigten visserligen betänklig; men icke utan goda förhoppningar dock för de landtmän, som förse sig med rior, så att de kunna berga skörden rigtigt i år och nästa år. Hos dem som tro på spådomar, hvilkas grund ej kan utredas, torde också ifrågavarande artikel i Upsala Correspondenten verka långt mer, än alla friherre Kremers och Husbållssällskapets från mera begripliga grunder utgående uppmaningar till torkriors anläggande. Vi biloge de i Correspondenten förekommande 4 årsuppgifterna: 4782. Arsväxten var i Upland ganska vacker på all slags säd, men af mycket regn under bergningstiden blef säden på vissa ställen något skämd, och, emedan ban äfven mycket legat, var han ej öfverallt fullt vigtig. 4783. Detta år var nästan total missväxt, så väl i Upland som i större delen af riket. I norra delen af Upland, såsom i Tierp, var dock årsväxten bättre, och god i de norra länen. Men på många ställen erhölls icke utsädet igen. Orsaken var dels den våta hösten 4782, som gjorde att skämd råg såddes ganska sent och knappast kom upp innan vintern, dels den starka torkan under 4783 års sommar, som alldeles förtog kornets och höets växt. Detta oaktadt var dock genom Regeringens anstalter tillgång på säd. 4784. Arsväxten i Upland ymnig både på säd och hö. Dock tog säden skada af det myckna regnandet i Juni, Juli och Augusti månader, hvadan han ej heller gaf särdeles i spann. Årterne misslyckades alldeles, emedan de ej kommo till mognad. 1783. Arsväxten var i södra och vestra delen af Upland ganska klen, hvad höstsädet vidkom, hvilket härrörde af vattenbulet utsäde och sen såningstid om hösten. 1784. I norra delen af Upland var växten något bättre. IT EETOR