Aftonbladet – 16 januari 1846, sida 1

PESTEN EESK minstone måste medgifvas alla bekännare af Christna Religionen. . 2) Att dernäst och redan rå denna landtdag, den tysk-katolska kyrkansi Baden förhållanden må blifva ordnade på det sätt, att dess bekännare mi äga rättighet att under statens skydd kyrkligen organisera sig i landet; alt de redan bestående och bädanefter sig bildande menigbeter må tillåtas en fri och offentlig utöfning af sin gudstjenst, deras medlemmar åtnjuta samma statsborgerliga rättigheter som öfriga kristna. tro-bekännare äro tillförsäkrade; samt att deras konfessionella förhållanden i afseende till statsembetena, religionsundervisning, m. m. må blifva fastställde. Värdigens, mine herrar! sorgfälligt pröfva dessa förslag. Jag bar talat till eder, icke för att splittra, icke för att söndra, utan för att förena. Vi längte efter en tid — och hon skall varda kommandes, då vi alla ieke mer äro — i hvilken man ej längre uti virt fädernesland skall tala om protestanter och katoliker, om blandade giftermål och religiösa fiendtligheter, ty man skall då hafva insett, att det icke kan finnas religiös utan endast irreligiös fiendskap. Då skall man med förvåning och medömkan tänka uppå buru det tyska folket så länge, för sina trosangelägenheters skull varit inom. sig fiendtligt, söndradt, försvagadt.. I ett och ett halft årtusende sökte kristenheten förgäfves att på religionstvångets väg komma till religiös fred och enhet. Må vi då öfvergifva den. Eadast en väg förer dit, religiowsfrihetens. O, mine herrar, hjelpen till att bana denna väg!,