Aftonbladet – 4 juni 1845, sida 1

NOTE SEE SR ibeskådat dem, såvida nemligen hans person öfI verhufvud är mäktig till per-pektiver af dant slag, alt de kunna aftocka deltavande bos sina jäsare. Nir han väljer denna banz, så faller det af sig sjelit. utt han iekxe behöfver redogäöra för hvarje punkt af sin resa. Flan kan tillåta sig minga lakuner; och läsaren är beredd att härför tacka honom, så fort h icke öfverhoppar annat än tråkiga Orter, ell r ane, som mer än tillräckligt ofta blifvit till sitt innehåll inventerade. Dessa orter kunna vara ganska angenäma och roliga att för första gången som resande besöka, äfven om man könner dem förut genom böcker; men att för hundrade gången lisa om dem, innefattar ej sällan något motbjudande, derest icke en utomordentlig talang hos skribenten vetat framtrolla ur detta eviga samma ett alldeles oförväntadi lif. Hr Kullberg bar ieke gifvit allmänheten en resebeskrifning i den äldre menin.:en. Han har cjort strödda annotationer öfver de punkter under resan, som han tyckt om, och nära tisande öfverfarit de andra. Hans arbe e har ochså derigenom ganska naturligen antagit benämningen: Bref, Anteckningar och Shizzer, På Tysklands jord stiger han i land vid Travemände; och man kan säga, att ban genom sjelfva olyckan bekome. mit Irekan af ett jittoreskt uppslag för sin resa, Det är under dagarne al Hamburgs brave (i Mej 4842) han anländer. Redan ute på Östersjön ser han en röd högring i skyn afspegla den fi rförbga händelsen, hvarom rykten börjat löpa och som genom påh Isande från Warneminde framträngt ända til ånsbåten Gauthiod, på hvilken för! fördas. Skildringen af passageraries höpnad, allas väntan. uppståndelsen och villervallan, som redan i Läbeck infinner sig, slutligen ankomsten tilk det ännu på fiera ställen brinnand.: famburg — allt detta utgör en ingress, som icke hvarje re besirifvare kan erbjuda sina läsare, och. bvartör man måste vara ödet tacksam. ln!resset mattas i Berlin, oaktadt ingen saknad visar sig pi underrättelser om alla: dess byggnader, muserr, statuer, hvaraf Preussens huvudstad hvimlar; cler pr välgrundade anmärkningar öfver de tyska fruntinmernaes ringa grazie i allmänhet, och de preussiska damernas störa fötter isynnerte:. Hoedlertid bor fört. icke länge uppehållit sig I detta Tysklends Parisoj ty ett bref från Presden, som utör det nästöljande ban meddelar o.s, är dates adt i Maj. under hvars första veekor ben ännu botann sig i Harburg: ban bar säledes i Bezhn blott u;psbållit sig ett par dagar. Ätven i Drecdem hare serskida Omständicleter eudsst tuistit bonom et ganska kortvarigt vstande, Likväl bar ban der !unnit göra en mängd ganska tillräekliga OCh intressanta anieckningar. fan hade besökt både zröna hvalfvet och Dresdens s örsta shalt: Tafvelgalieriet. Sjutligen gjorde ban i Sacusens hufvudstad en stor. en Isaude uppticht, sour kastar en viss glans öfver bela det svenska köket,. Man har nomligen i Tyskland en rätt, kallad tehkwedenknöpfe, hvilken i det gavia Schwaben till och med lärer spela en rdi upgefär sådan som gröten 1 Skåne, med ett ord, en sion aktad, betsdelsefutl rol. Nåväl! cen re-ande har, efter beskritning, disseker. sredienserna i denna rätt, och hvad tycks! die Schwedenknöple äro ingenting onnet, än — äro preci t detsamma, som — vårt bördiga Ölands kroppkakor. — — Die Schwedenknöp!e leda tiden för, sitt inympande på tysk jord Irån trettioåriga krigets dagar, och skola intör efterverlden bära vittn. sbörd, att Svenskarne vetat sköra lagrar både genom sin krigekonst och sin kokkonst, att våra kroppkakor gått lika långt som våra kulor, Efter bela denna glada underrättelse. förer förf. sin läsare omedelbart från Dresden: och han befinner sig i Böhmen, i sjelfva Prag, då nästa kapitel upprulias, utan alt belastas med underrättelserna om vägen dit, Beskrifningen på Böhmen i allmänhet och serskildt på Prag hör till de bäst utförda i boken. Det är omöjligt at utan. en djup känsla af medlidande läsa om deta land oe dess arma inbygsare, tryckte på en gång af verldslig och andlig desjoti, nedhållne med flit i uselbet, okunnighet och råhet, för att desto lättare afsina herrar och deras prester, kunna utsugas. Dessa herrar kalla sig Likväl här, liksom i alla länder, tt ONE NK RÖK