Aftonbladet – 26 november 1844, sida 1

att gå Regeringens önskninger till mötes och ett b:vilja de anslag hon fordrar. Upplösir man detta resonnemang, så blir dtt med andra ord uspefär följande. Vid förra rikedegen voro Ständerna missnöjda med Regeriogsparso 1slan och derföre vägrada de hvad som behöfdes för statens tjenst, förebiravde da ckattdragandes oförmåga och folkats fatiigdom. Nu deremot äro de belåtna med Regoringspe:songlen eter hoppas få skäl aut biva det, och derföre sa de nu samrimna s:k red hsltacdra ögon, pröfve ru nödiga ssmma utgifter, som da då (unro oxödiga, ja bevi ji dem till och med till änru higre belopp än förut, och tyckas j ha Bågon känniog al folkets är mod och deskattdregandes baryck. J:g veiicie, om :å:a medständer kunna fiasa sig serdeles smickrade al detta sitt att se saker; meon derom är j:g ö:vertyga?, att Bondeståndes skall reservera ig emot ea sidan issinuation, att det skall med ovi js: förkasta boskyllningen, att handla af persosliga bevekelsegruader ; stt samma öfvertygelse om det rätta, om staters verkliga intressa, och folkets biliga arspråk, som ledde 4840 års Sänder, älven skola leda 4844 å:s, och f-emför allt detta års Bondsestånd, att det skall ru som då pröva beho! och tillgångar, alt der fö hillenderne ej förändras, att hvad det då fann skäl att afsiå, skall d t ej heller nu Dbevilja, om icke pågra nya, då icke förhand varande, skäl tela för saken, att det fremör allt skall erinra sig, att dess kommittesters belägenhet väl kazhändes förändrats sedan förra tiz:dagen, men visst icke till deras fördel, och den skatt, som de för fyra år sedan blott med ssåcighat utgjorde, bära de nu säkert icke med större lätthet; att S:åadet mad ett ord skall handJa konseqvent, värdigt sig sjelf och det fo:k, hvars möjoritet dat representerar, och så att det kan försvara sitt handiiogssätt inför samtid och efterverld. Dessa tankar har jag vid dea pu föreståends pröningen af rissstatens hufvudtitlar ansett mig böra uttals, af den anledninger, att jag under frågornas be handliog uti utck. i åtskilliga puskter reservorat mig emot uskt:; beslut, sisom afvikande fråa de åsigter Bondestäsdets ä!dra och msra erfarre ledamöter vir sistlidno riksdag gå:vo tillkänna. Jeg undestaller pu samma reservationer Siäidets begrusdande, och bju der mig dervid ordni. gen, ett främst fästa uppus sarcheten på den jag afgifvis emot beslutet rörande a slagen å första huf:udtiteln, för hvilken rescryatior jag lagt till gud hvad Ståndet förut så erhiiligt u:tryckt. Unsder sådana förhillanden vågar jag vid dess: vigtiga förhandlingar tillförso mig ett kraftigt cch bro derligt unsderstöd, isynnerhet af de siåndskamrater som vid försa riksdagen visade sig verksammast förorda folkets rätt och båsta. Håiri instämda Ephraim Lars:on från Elfsborgs samf Lars Rasmusson från Gi h borgs och Bohus län. Hans Persson. Ssdan förra riksdagon hir lendets stälniog ingalunda förbättrats. Det skäl, som då af Bun: destågdet åberopades för en nedsättning med 400 00C Räår uti Koog!. Msj:is hohållningssumma, gäller såle des änru, men den omständigheten her tillkommit, et! den ruverande Konuzogsn Uoder sin korta regericgstic redan ådagalagt en pris:ärd böj;se för sparsamh.t i hushållvisgen med statens medel. Då hiraf bör för modas, att han äfven i gärvarande fell önskar all möj lig lindring i folkets utgiter, kin jag icie annat är biträda Johan Johanssons reservation och tilistyrka att anslaget till H. M. Konungen må varda medsati från 420,000 till 320,000 Rår. Pehr Mattsson från Westernorriands län förenade sig med Hans Pehrsson. David Andersson från Hallands län: Till ledning för bedömandet af denna så maktpåiggande fråga, torda jag, med ständets tillåtelse få kasta en blick på våra förhandlisgar vid sistlidne riksdag, rörande första hufvudtitela. Ståadsbrodera Dahillöf, om nu är frånvarande, afgaf då ot yttrande, hvilket ban tvit velsutan varit angeligen aut vid detta tillfälle åberopa, i fall han befuonit sig här. J3g-vill emcollertid bevaka lans rätt genom att uppläsa samma yurande, com lydde såluzda: När mean jemför denna titel i Sverige och dess förhålland: till öfrige statsutgiterna med dylika anslag i andra länder och deras proportion mot dessa staters hela budget, finnes den hos oss ojemförligt bögre än de rikaste länders. Sålunda utgör franska konungers civillista omkring bundradedelea af hela Frankrikes budget, och Englands drottnings icke etthundrade!erationdedelen af samtlige statsutgifterna. Deremot ätgår till svsn:ka ho vets underhåll, dels under namn af första hufvudtite n, dels från Riksgäldskontoret en summa, uppgående tilltjugondedelen af statens utgifter och till uagefår femto:de delen af det kontanta belopp rikshufvudboken utvis:r. Dean nuvarande Konungen uppbär, när man till hans stat räknar äfven anslagen till möbler, ved och kol, slottets polis och rebhållning, samt lustslottens unde.håll, för sin per:on 528,750 rdr, och från Riksgäldskontore: utgående 200,000 rdr. Då härtill lägges hälften af köpeskillingen å Guade!oupo, erär mer än häiften af hela summan sannolikt ej åtgått, åtminstone ej bordt kunna å!gå, till inlösen al Sveriges utländska skuld, hvarå obligationerne fellit nära intill noll