Aftonbladet – 22 januari 1844, sida 1

TR ee nn TT a NARE NE j —————— planen. Belögrad stad, tagen stad!, bar man ropat. I trots af all aktning för erdspråken kan jag ej härvid förtisa, att Mezieres icke intogs 2520; ej heller Marseille — — 4524 Peronne — — 4556 Landreei — — 155 Metz — — 12582 Muntaubai — — 4624 Lerida — — 4647 Maöstricht — — 4676 Vienne — — 4683 Turin — — 4706 Coni — — 1741 Lille — — 4792 Landau — — 4795 Burgos — — 4812 etc. ele. Jag har hört uppgifvas, att underhållet af ring muren kring Paris skall medtaga åtiondedelen af Frankrikes statsinkomster Se bär det verkliga förhållandet: Om man semrmanräknar fästningsverken vid Lille, med escarpe och contrescarpe, halfmånar och hornverk, befinnas de tillsammans utgöra lika mycket, som rn:muren kring Paris. Underhållet ef denna skulle följaktligen ej kosta mer, än underhållet af fästningsverken vid Lille. Bland dem, som icke vilja se några försvarsverk, af hvad slag som helst, omkring Paris, finnas några, som ledas af ett aktningsvärdt motif, men hvilket utgår från en lätt veder!ägglig förutsältning. De tro, att befästningen skulle antyda fruktan och svaghet, och önska att man ej genom sådana tecken må ge de utländska makterna anledning att fördubbla sitt öfvermod, sina anspråk och fordringar. Fegbeten, säger man, passar ej för kämparne vid Wagram, Austerlitz, Moskwa,. — Men när man misstänkes för feghet i sällskap med Vauban och Napoleon, så tycks det som man ei behölde bekymra sig om I misstankan. Kan man för öfrigt kalla fegbjertadt att taga sing försigtighetsmått, när man nästan kan se förut att ett anfall, i händelse det kommer i fråga, skulle blifva ett anfall ifrån hela Europa? På de sista tio åren har vår styrelse haft den otroliga enfalden, att göra sig förlustig Nationernas tillgifvenhet, utan att lyckas i sin sträfvan att vinna Furstarnes ynnest; hon kan ej för närvarande anföra en enda bundsförvandt, hvars bistånd är fullkomligen säkert, om det gäller. I Utbryter ett krig, så bafva vi att strida mot en här, som är tre till fyra gånger talrikare än vår jegen. Vår linie-armå, med all sit tapperhet, kan ej räcka till i en sådan kamp: Det blir nödvänI digt att den bispringes af nationalgardet och den tappra befolkning, som tillhör våra arbetande och jordbrukande klasser; man bör ihågkomma att den sednare tidens störste härtörare yttrade, när det var för sent för honom, den reflexionen att ban irrat sig då han trodde sig kunna motstå hela Europa derigenom, att gevären laddades i tolf tempor, d. Vv. s. med endast en soldatesk, öfvåd att ladda på detta sätt. När det gäller, skall Ihvarken mod, drift eller fosterlandskänsta fattas för dem, som fcke ladda i toll tempo, utan huru det faller sig bäst för tillfället. Det är likväl nödvändigt att fåderneslandet snart — i dag — tager deras krigiska oerfarenhet i betänkande och Iskaffar dem medel att motstå en mer öfvad och erfaren fiende; ringmuren kring Paris skall i detta Ihänseende göra oberäknelig nytta. Utan att tänka derpå, äro våra litografer de svåraste antagonisterna mot alla slags fåstningsT verk. Påen mängd bland deras planehber ser man soldater, klättrande uppför höga fåstningsmurar i och inträngande friska och färdiga i belägrade städer. Dessa artistiska fantasier, utställda till åjskådning alldagligen, bakom rutorna i konsthand0 larnes bodfönster, ha bragt en stor del ibland Parisiska befolkningen på den tankan, att stormnin: -Igen af vår bastionerade ringmur är någonting ganska lätt att verkställa. Jag har träffit personer, bos hvilka denna förmenta lätthet att löpa storm på Paris har gjort ett djupt och smärtsamt intryck; för att lugna dem, skulle ordras att ringmuren hade åtminstone samma böjd som klocktornet i -Notre-Dame. 1 deras tanka skulle Paris kunna eröfras genom öfverraskning.