Aftonbladet – 18 januari 1844, sida 2

UTRIISEN: GREKLAND. Vi meddela, enligt löte, här nedanföre nationalförsamlingens adress till svar på konungens throntal vid sessionens öppnande. Den är af följande lydelse: Sirel Folkets representanter hafva ur sina bjertans innersta tackat Försynen, då de d. 8 Nov. sågo Eders Maj:t midt ibland sig. De uppfylla i dag en ljuf pligt, då de för E. M. uttrycka sina lifliga känslor af glädje och djup tacksamhet. De anse E. Maj:ts visa ord så-om en lycklig förbetydelse för Greklands framtid. De erkänna med outsäglig glädje, att de band, hvilka sedan 1833 förena folk och konung, blifvit oupplösliga ifrån den dag, då de ädla känslorna i E. Moj:ts faderliga bjerta beseglade uppfyllandet af nitionens så enstämmigst uttalade önskan. Sire! Grekiska folket bar under hela den tid, det heliga kriget för dess oafhängighet räckte, genom alla dess nationalförsamlingars handlingar, flere gånger sanktionerat såsom grundsats de för folket så välgörande grundlegliga garantierna. Nationen byser en uppriktig tacksamhet för de frisinnade lagar, hvilka sedan konungamaktens grundande blifvit utfärdade i enlighet med dessa grundsatser. Men det grekiska folkets känslor af tacksamhet stegrades ännu mera den da, då E. Maj:t efterkom de af nationen först nyligen uttryckta önskningar, och täcktes kröna sitt verk genom proklamerandet af det representativa systemet, såsom ett fördrag emellan folk och konung — ett fördrag, som för allud skall gifva helgd åt folkets rättigheter och thronens prerogativer. Ja, sire, endast detta fördrag och den konstitutionella regeringen skola gifva lif och varaktighet åt de frisinnade lagar, hvilka blifvit utfärdade sedan thbronens upprättande, oeh ställa på en orubblig grund vår politiska samhällsbyggnad. I en och samma tanka omfattande grekiska samhällets nutid och framtid, skola folkets representanter, under den Högstes beskydd, egna alla sina ansträngningsr åt uppförandet af denna byggnad. Helt och hållet delande E. Moj:ts åstundan och de önskningar, som E. M. hyser för betryggandet af nationens lycka, skola de icke vara karga med de koncessioner, som äro nödvändiga och rättvisa, för att kunna vinna detta ändamål; de skola uppbjuda allt, för att å ena sidan bringa landets grundlag i harmoni med grekiska folkets verkliga behof och den bildade verldens förboppningar, och å den andra visa monarkien i bela dess kraft och omgilven af tillbörlig aktning, derizcenom att de åt toronen betrygga alla de rättigheter, som äro nödvändiga för skyddandet af hvars och ens rättmätiga intressen och nationens allmänna bästa. Var öfvertygad, sire, att grekiska folket under alla omständigheler erkänt den kärlek, hvaraf E. M. för detsamma är lifvad, och att dess representanter veta att efter förtjenst uppskatta den. Med full förtröstan skola de derföre börja sitt värf, och ledda af redlighet och fosterlandskärlek, i förening med E. M., sysselsätta sig med fastställandet af Greklands definitiva grundlag, och sträfva att gifva den pregeln af varaktighet och asthet. Folkets representanter skola sålunda, med den allsmäktiges bistånd, uppfylla de heliga pligter, som blifvit dem ålagda genom deras raedborgares val, och de hoppas att blifva i stånd att för alltid betrygga Greklands lycka, hvilken fortfarande är oskiljaktig från tbronens ära.n Den depech af den 29 sistlidne från Engelske atrikesministern, Lord Aberdeen, till Englands representant i Athen, om hvilken vi i korthet nämnde i Tisdagsbladet, är, sådan den meddelas en Grekisk tidning, af följande hufvudsakliga nnehåll: Greklands financiella ställning föranledde i sistidne April månad konferensens sammanträde i London, från hvilket sammanträde fyra protokoler utgått. Under dessa förhandlingar hafva de renne makterna handlat i samråd och med full sfverensstämmelse i åsigter. Då Rysslands representant icke erhållit erforderlig fullmakt, att deinitivt biträda dessa protokoll, så måste de skicsas till St. Petersburg för att erhålla kejsarens inderskrilt. Efter händelserne den 3 September tppdrog konungen i Böjern åt furst von Oettin;enWallerstein, att till konferensen i London öf,erlemna en not, och isynnerhet samråda med ofven i Paris och London rörande Greklands inressen. Enligt denna not syntes konungen i Bäern sinnad, att erkänna den i Grekland antagna epresentativa styrelseformen, emedan konung Ot. o den 235 September tillskrifvit sin konungslige ader, att de konstilutionella inrättningarne i detta end icke blott voro nyttiga, utan älven nödvänliga. Konung Ludvig uttryckte den önskän, att nakterne måtte bidraga dertill, att tbronens rät