Engelska och Fransyska regeringarna hafva, i öl. verensstämmelse med hvarandra, beslutit, att för sina representanter i Grekland utfärda speciella instruktioner rörande de förhållanden, i bvilka detta konungarike för närvarande befinner sig, isynnerhet med afseende på mnationalförsamlingens arbeten. Sw Edmund Lyons har erbållit befallning att meddela dessa instruktioner i form al rådslag, på det de icke måtte kunna anses såsom ett ingrepp i thronens och nationens värdighet. Frankrike ämnar gilva sin representant ännu mera utförlisa instruktioners. — Lord Aberdeen tillägger: J skolen framlägga för regeringen, kommendanten (Kalergi) och de inflytelserikaste ledamöterne i nationalförsamlingen de bär följande grundsatser, på hvilka den konstitutionella monarkien måste vara fotad, om hon skall ega den kraft, som erfordras för att leda landet på framskridandets och vålståndets bana. Konungens person är oansvarig. Konungen utnämner alla civila och milstära embetsmän. Nationalrepresentationen utsör tvenne kamrar; den ena väljes af folket, hvarvid egendom tages till grund för valrätten; ledamöterne i den andra kammaren utnämnas al konungen, antingen för lifstid eller med arfsrätt för deras eterkommande. Kamrarne sammanträda hvarje år. De bestämma skatterna och statens utgifter. Konungen eger rättighet att föreslå lagarne, och ait taga del i deras stiftande. Rättigheten att föreslå utgifterne tillkommer endast rezgerinzen Sedan nationsrlförsamlingen beslutit att uppdraga vården om sin sikerhet åt Kalergi och garnisonen i ÅAtnen, hva rälhafvare han är, underrättade presidentskapet honom härom i följande skrifvelse: pGrekiska nationalförsamlingen —, som tagit i betraktande å ena sidan de vigtisa omständigheternas kraf och å den andra eder så väl som hufvudstadens teppra besättnings högsinta karakter och fosterlandskärlek, hyv:lsen isynnerhet visat sig under närvarande omständigheter och genom en uppriktig tillgifvenhet för landets intressen förvärfvat eder ära —, har enhälligt besiutit att åt eder, herr Öfverste, och åt be-ältningen anförtro vården om nationalförsam ingens säkerhet. Med ett orå, nanationens representanter hafva enstämmigt förklarat, alt garnisonen skall! vara församlingens skyddsvakt och ni befälhafvare öfver denna skyddsvakt. Presidentskapet önskar församlingen lycka till detta beslut och likaså eder, herr Ofverste. Nationens deputerade äro sålunda öfvertygade, att de i fullkomligt lugn kunna uppfylla deras så vigtiga uppdiag och att eder såväl som besättningen blifvit egnad en rättmätig gärd af heder, som sätter eder i tillfälle alt förvärfva nya anspråk på landets förtroende. Emottag etc. På presidentskapets vägnar: Vicepresidenten 4. Maurokordatlos.v, BAER BREES