Aftonbladet – 23 november 1843, sida 2

ut ———— — Tr — ÄR —rrrrrrL AA -— -— — — bistå oss med sitt ljusa omdöme. Jag bör tillägga, att han tagit mycket illa emot oss, emedan vi derangerat honom i hans arbete, och som ni sett har han befallt, att ingen får störa honom i dag. — Markisinnan var då på visit hos er, min fru? — Ja visst, vi kommo öfverens derom i går kos sardinska ministern. — Men ni har icke sagt mig det, min vän? — Hvarför skulle jag tala om det? Ni spelar i sanning förvånande väl en svartsjuk äkta man, min herre. — Det är utan tvifvel ett skämt; markisen har intet skäl i att vara svartsjuk. — Ni har verkligen rätt, fru vicomtesse. — Nåväl, låt oss åter gå till våra modsaker igen. Ni tror således, Victor, att fru de Vilmorin skulle ta sig väl ut som en pudrad herdinna; men jag för min del tycker, att en bacchantdrägt skulle kläda markisinnan bättre; hennes vackra hår, hennes svarta ögon skulle ta sig förvånande väl ut jemte thyrsis. — Ni sätter mig sannerligen i det svåraste bryderi, mina damer, i det ni så der gör mig till skiljedomare. Makis de Vilmorin skall hjelpa er lika bra som jag. — Min man förstår sig inte på toiletten, har ni glömt det, Vicomte? Han tål inte, att jag talar med honom derom. — Nej, det är sannt, och för att inte derangera er areopag, skall jag lemna er fältet fritt. Jag skall komma igen, i ett mindre vigtigt Ögonblick: ? S (Forts. följer.)