Aftonbladet – 23 november 1843, sida 2

blifva intressant att ytterligare erfara, huruvida Biet anser dylika insinuationer mot hvem som helst kunna framkastas utan allt slags moralisk förbindelse eller ansvarighet derför, och om detta icke är ett missbruk af tryckfriheten. Man ifrar med skäl mot lögnaktiga paskiller angående personers privatlif och emot vidrörande af galanterihistorier och dylikt; men hvad är väl detta emot vinkar om förslag till fästningars öfverlemnande? Det bästa sättet att sjelf komma ifrån denna affär, blir ostridigt att behandla den rakt fram på allvar, det vill säga, att Biet förklarar sig öppet. Den som så mycket som Biet skrikit öfver oppositionspressens ogenhet att lemna angripna personer rättvisa, kan icke utan den största inkonseqvens och utan att blotta en absolut brist på hederskänsla å ena sidan, eller pligtkäna sla mot det allmänna å den andra, iakttaga tystnad i en sådan sak. 27