Aftonbladet – 12 april 1843, sida 2

ökning, är äfven svafvelsyra, hvaraf år 1832 endast 78,000 infördes; men år 1840 nära 650,000, och år 1841 öfver 350,000 inkommo. — Importen af buteljer och flaskor har deremot småningom nedgått från 723,000 till 182,000 st., så att behofvet af denna vara synes allt mera fyllas af de inhemska glasbrukens tillverkning. I afseende på de vigtigare export-artiklarne förekommer, att utförseln af Stångjern, som år 1832 gick till 401,376 SÖ och sedermera höjde sig, så att den år 1839 utgjorde 558,624 SH, men följande året föll till 525,303 SB, — år 4841 stigit till ett högre belopp än under något af de föregående åren och utgjort 565,009 SE. Detta förhållande är så mycket mera anmärkningsvärdt, som skeppningen till Förenta Staterna i Norra Amerika varit vida mindre än åren 1838 och 1839. Deremot visar sig en betydlig tillökning af utförseln till Tyska länderna, hvilken år 1839 endast utgjorde 74,838 SH, men för hvardera af de följande 2:ne ären öfverstigit 443,000 SB. Ar hela export-qvantiteten hafva 283,093 ST afgått från Stockholm, 485,214 SB från Götheborg och 65,048 ST från Gefle. Utförseln af Stål, som ännu icke visat ett fortgående stigande, har för 48414 utgjort 15,401 SB, och utförseln af Koppar har uppgått till 4372 SB — ett belopp, som är större än under något af de föregående nio åren, med undantag af år 1836, då exporten af denna vara steg till 52738 ST. — Exporten af Trävaror har under ifrågavarande de-! cennium ökat sig högst betydligt. Den af Plankor och Bräder har, under ett jemnt stigande, blifvit nära fördubblad och år 1841 uppgått till 5929,253 tollter. Af Bjelkar och Sparrar har utförselbeloppet deremot varit ombytligt, men under de trenne sista åren höjt sig från 443,898 st. till 204,640. — Exporten af Tjära, hvilken äfven synes tilltaga, har för året utgjort 59,000 tunnor. — Af Spanmål utfördes 104,889 tunnor Hafre, 23,884 tunnor Korn, 2792 tunnor Arter och 12335 tunnor Råg. — Såsom bevis på husslöjdens förkofran och tillväxten af en vigtig fabriksindustri, torde det slutligen förtjena omnämnas, att exporten af flera slags väfnader under de sednare åren betydligt höjt sig, så att t. ex. utförseln af Bomullstyg från 4000 alnar uppgått år 1939 till 394,000 och år 148441 till 479,000 alnar. Af en tabell öfver utrikes sjöfarten i allmänhet, jemförd med de nästföregående årens, upplyses, att lästetalet af fartyg, som år 1844. besökt Sverges hamnar, utgöres till mer än hälften af Svenska, till en fjerdedel af Norska, till mindre än en åttondedel at Finska och till lika stor del af alla andra främmande fartyg sammanlagda. Vid jemförelse med förhållandet år 41840 finner man ingen större förändring, utom en tillökning i lästetalet för sistnämnda fartyg; hvaremot det för Svenska, Norska och Finska bibehållit sig ungefär lika. Vill man åter jemtöra det första och det sista af de i Tabellen upptagna åren, så finner man en tillökning från 72 å 73,000 till 102 å 103,000 läster för Svenska fartyg, äfvensom en tillökning från 44 å 45,000 till mer än 22,000 läster för utländska, icke Finska, fartyg; under det att lästetalet så väl af dessa sistnämnda, som af de NorI det ofvan uppgifna antalet af ankomna och afgångna fartyg innefattas äfven omätta båtar, för hyilka således något lästetal icke kunnat beräknas. I afseende på förhållandet mellan Svenska och främmande fartygs andel i inech utförselsbeloppen, upplyses af en berättelsen bifogad tabell, att införseln af varor i annat lands fartyg än det, hvarifrån importen skett, under de fem åren 4837—1841 i allmänhet blifvit mindre, och att utförseln i Norska fartyg likaledes synes nedgå. Angående Brödrarikenas frakthandel under dessa 5 åren upplyses, att lästetalet af Syenska fartyg, som ankommit till främmande hamnar, under ctt jemt stigande, uppgått från 435,892 till 492,462 läster. En serskild tabell visar antalet och storleken af stapelstädernas fartyg för hvarje femte år, från och med 4793 till och med 4830, samt efter denna tid för hvarje år till och med 4844. Häraf inhemtas, att sedan Svenska MHandelsflottan, i följd af de för densamma serdeles gynsamma, tillfälliga omständigheter, som inträffade under de sista krigsåren, uppgätt till 64,479 läster, och derefter småningom minskats till föga mer än 43,000 läster, så har ifrån år 4837 ett motsatt förhållande i detta afseende ägt rum. Lästetalet af dessa fartyg, hvilket då utgjorde 45,692, har nemligen sedermera, under jemti stigande, blifvit tillökt med 49,009 läster och år 4844 uppgätt till 64,694, eller ett större belopp än det för år 1815 angifna. Enligt de till Kollegium inkomna uppgifter, skola 772 fartyg om 38,783 läster blifvit begagnade till utrikes sjöfart år 4844. Under samma år hafva 50 st. stapelstäderna tillhöriga fartyg, om 2733 läster, förolyckats, blifvit kasserade eller till utländsk man försålda; hvaremot antalet af de för nämnde städers räkning under året byggda fartyg utgjort 55 st., om 3406 läster. För Svenska fartyg hafva under förra hälften a! ifrågavarande år 409 Helfrihetsbref och 32 Turkiska pass blifvit utfärdade. Under den sednare hälften at samma år, då Kongl. Förordningen af den 4 Mars, angående passoch nationalitetshandlingar för Syenska fartyg blifvit tillämpad, hafva 369 fribref och 106 Latinska öfversättningar deraf blifvit utgifna. Af förenämnda Helfrihetsbref och fribref, utgörande tillsammans 778 st., halva 78 st. blifvit uttagna för allmogen tillhöriga fartyg, med ett sammanräknadt lästetal af 30435 svåra läster. Af det sålunda anförda synes, att Handelsflottan på de sednare åren vunnit betydlig tillökning i lästeantal. De nya fartygen äro, enligt flere sammanstäm