Aftonbladet – 9 april 1842, sida 2

fullzomligt kroppsligt utbildad, i en ren jung frus hela älskvärdbet och med all qvinnans vär dighet, vid ingången till ett rörligt lif.. Men e buru mycket hennes karakter rmea en för hen ges år ovanlig strängbet var stämd för lifvet allvar, så saknade hon likväl fördelarne af dei erfarenhet, som hos flickor af hennes ålder oci stånd icke blott är följd af en sorgfällig uppfo stran, utan äfven af en tidig. bekantskap me stora verlden. Hon hade förlorat sin moder späda år, och tillbragt den sednare tiden på de ensliga Sturmau under tillsyn af en god fader men som var föga skicklig till en flickas upp fostran. i Ofverlemnad åt sig sjelfy hade hennes själ n äfven utvecklat sig ur sig sjelf. Stödd på grund valen af en enkel och hjert!ig religiositet, fort ryckte en glödande fantasi det uppvexande bar net allt mer och mer på falska vägar; oduglig materialier gåfvo hennes andeliga tempelbyggna en förvänd form, till dess händelsen förde henn sillsammans med Krumm, hvilken i glädjen öf ver att i henne hafva funnit en likadan svär mare, som han var sjelf, nu med ifver krönt det påbörjade verket genom den bizarra slut stenen till invigningen af ett nytt förbund. Krumm vår för den unga grefvinnan den för sta menniska, för hvilken hon fullkomligt kund: yppa sitt själstillstånd, den förste, som förstor henne, :och ingenting är således naturligare, är att han snart egde hennes oinskränkta förtroende. Genom Gabrielas intagande i församlingen hade den fordne vännen äfven nu blifvit dess andeliga förman, hennes själasörjare och, till följe af hennes faders bortgång, hennes rådgifvare ock