nan enskild pressens organ; en fraktion, som aldrig skall kunna förlika sig med diskussionens och omdömets frihet, eller med allmänna tänkesättets anspråk till något inflytande på de allmänna apgelägenheterna; med ett ord, en fraktion, som med hat till institutionerna vester om fjellen, men deremot med mycken förkärlek til den östra grannens absolutism och klassprinciper, ännn alltid, så länge samtlige dess medlemmar icke gått ned i det tysta, skall lefva för det fåfänga hoppet om en slutlig seger åt reaktionen. Detta hopp kan likväl deras inbillning icke se närma sig förr, än oppositionspressen är på ett eller annat sätt utrotad, eller åtminstone dess irflytande förminskadt. Ehuru ytterst barnsligt och nästan fånigt deras föreställningssätt än år, att sådant skall i ringaste mån kunna åstadkommas, så länge icke hela tryckfriheten är twilintetgjord, och böcker och brochyrer blifvit lika omöjliga att skrifva och sprida, som tidningar, samt ehuru icke allenast vår egen, utan äfver andra länders erfarenhet allt hitulls visat, avi devuerade eller desperata sammanrotningar mot yttranderätten, sådana som de här påpekade, endast hafva en motsatt verkan, likasom påfvens i Rom index gör de derpå upptagna böckerna desto begärligare; ailt detta oaktadt, såga vi, finnas goda skäl att förmoda, det de ofvanstående uttrycken icke så mycket äro händetsevis tillkomna, som fastmera med flit utkastade förkänningsoch lystringsord till ea ny oefterrättlighetsplan, som redan några månader varit i hemlighet omtalad att sätta i verket, men hvarom mnågon af de hetare medlemmarne uti rådslagen i en hastig vändning olyckbgtvis kommit att sqvallra ur skolan. Det biir, efter hvad man hittilis kunnat förnimma, en egen art af förening, hvars högsta styrelse kommer att hafva ett slags ordensattributioner och sin naturliga propaganda genom alla regeringens amovibla orgauer och chefer i embetsverken, Som det imedlertid visat sig, att våra värde fiender, de desperata och devuerade, hafva en synnerlig fattigdom på talanger att organisera, så skole vi bjuda till att bjelpa dem med ett råd härutinnan, och det blir då så mycket mera amysan!, att, emot årets slut, då förmodligen den tillämmade minan skall springa, jemföra, huruvida verkställigheten instämmer med det af oss uppgjorda projektet. Den ifrågavarande orden kan naturligtvis bära hvad namn som helst, men det bör dock gerna vara något som ljuder, såsom Kouungens och fäderneslandets vänner, Föreningen till religionens och samhällets upprätthållande eller något dylikt. Vidare har den hlla pregramfliken i Biet visat, att det ej går an i första hand att rent ut säga, det sällskapets yttersta ändamål är att heit och hållet först utrota Aftoabladet, sedan Dagligt Aliehand2, och så blifva fårdig med de öfrige; utan det är, till en början, nödvändigt, för au hafva åtminstone någon sorts sken af opartiskhet, art inskränka utrotningen, intill dess Aftonbladets ensidighet upphör, samt sedan lika så med Dagligt Aliehandas, 0. 8. v., så att slutligen endast Svenska Biets, Minervas och Statstidningens ensidighet må få stå qvar. Se här nu ungefär huru organisationen kan gå för sig. g 4. I högsta graden formeras en hemlig, 8 yrande kommitte, en sorts Tiomannaåd, som har den innersta medelpunktea för sina råd plägningar i vestra slottsflygeln och korrespondenser omkring i alla laudsåndar, samt n:gon omvänd och förbättrad publicist eller dylhki till föredragande och sekreterare. g 2. Genom föreningens högsta medlemmar och korrespoaderande ledamöterne af högsta graden, utgår till alla personer, både i hufvudstaden och landsorten, som hafva något att söka af vederbörande, underhand en avis, att hädan efter aldrig någonting är att hoppas för den, somm låter förmärka oppositionella tänkesätt, eller fianes lemna medhåll åt Aftonbladets läror, så länge dess nuvarande ensidighet ej upphört. 3. När ensidigheten upphört, skall sådant genom kungörelse i de devuerade tidningarna tillkännagifvas; dock kan, i anseende till Aftonbladets hittills visade elaka böjelser i detia fall, ett sådant. upphörande och förbättring på intet vilkor anses hafva inträdt förr än om Tio år härefter. T:iil verksammare vinnande af ändamålet, kommer nu härtill ena edlig förbindelse på ära och tro att afläggas inom embetsmannaklasserna af hvar och en, som vill tillhöra de med nåd ansedde, det ban skall icke blott sjelf undvika all gemenskap med Aftonbladet, utan ock söka förmå sin hustru eller fästmö, föräldrar, barn, syskon, svågrar, svägerskor och syskonbarn, med ett ord, alla, som äro i de slägtskapsförhållandes, som finnas i ärfdabalken uppräknade, ati Fö ale EE ET a a nr