Aftonbladet – 17 mars 1842, sida 3

liga skälet, hvarföre vi bestridt Engelsmännen visitationsrätten öfver våra skepp, som de begär! för slafbandelns afskaffande. Vi veta nemligen rätt väl, att det finnes knappt nog något Amerikanskt skepp, der de ej skulle träffa en eler ett par af sine landsmän. Det var också denna fråga som gaf anledning till förra kriget. Engelsmännen yrkade, det de hade rätt att öfverallt uppsöka sina desertörer; vi åter påstodo, det de hade ingen rätt att pressa matroser om bord på våra fartyg. Enligt våra lagar äro nemligen alla de att anse som Amerikanske matroser, d v. s. medborgare, hvilka äro försedd2 med en s. k. Satlors protection och äro upptagne i skep: pets mönsterrul!lla sisom Amerikanske sjömän Konsulerne hafva serskild instruktion att vaka öfver alla sådane matroser och i alla förekommande händelser skydda och försvara dem som Amerikanske borgare, vid behof bistå dem, förskaffa dem vård och skötsel vid sjukdomar oct sjrja för, att de på regeringens bekostnad, om det ej kan ske annorledes, återskickas till Ame rika. Hötill är en egen foad anvisad, hvarö! ver konsuln disponerar och uppgör räkning med skattkammarsekreteraren hvar sjette månad. Kon: sulerne hafva dervid serskildt den föreskrift, at! ej fordra något annat bevis på deras egenskap a! Amerikanske borgare, än att deras namn stå i mönsterrullan med anmärkningen, det de ärc Amerikaner, äfven om det vore bevisadt, att de voro födde Engelsmän, Holländare eller Tyskar Hvarje främmande matros erbåller likväl i Åmerika en dyhk Sailors protection, eller upptages i mönsterrullan som Amerikan, så snart! han vid bibeln svär, att han vill lyda de Amerikanska lagarna och bidraga till deras försvar. Denna ed aflägga dagligen tio till hundrade ma2troser i alla Amerikanska hamnar. De fall, då Amerikanske sjömän frivilligt träda i Engelsk tjenst, torde deremot vara ytterst sällsynta. (Forts. följer.)