ningens materiella förvaltning, varit med omtanka och skäligen väl hushålladt. Den hulvudsaktliga skilnaden i resultatet mellan den af oss uppställda och den verkliga balansräkningen: härrör deraf, att vi hade antagit prenumerationen högre än den i sjelfva verket varit, ehuru det verkliga beloppet ej närmare synes, emedan bruttoinkomsten för prenumeration och annonser finnes i Hr Wallmarks kalkyl sammanslagen: i en summa2. Vi skulle således icke vidare uppehålla oss vid denna sak, om icka Hr W:s artikel tillika om-! fattade tvänne andra punkter, vid hvilka det kan vara tjenligt att fästa sågon uppmärksamhet derföre, att den mer eller mindre giltigheten af de åsigter, som der framställas, till en viss grad hafva inflytande äfven på den frågan, huruvida det allmänna för framtiden bör anses skyldigt att vidkännas några kostnader för det offici-ella bladet. Den ena af dessa punkter angår kostnaderna för redaktions-bestyret, och den andra de förnämsta orsakerna, hvarföre prenumerationen aftagit och icke kunnat återställas till en högre numerär. Dessa båda saker äga till en viss grad ett naturligt sammanhang med hvarandra, och vi vilje derföre först i korthet meddela hvad Hr Wallmark derom andrager, och sedan beledsaga det med några anmärkningar. Den ordinarie redaktions-kostnaden, att vi så må säga, finnes upptagen till omkring 4900 Rir Bio årligen; vidare serskilda auktorsoch öfversättare-arfvoden till 4,400 Rdr, summa 6 300 Rdr, hvilket Hr Wallmark anser för det minsta som varit erforderiigt; samt dessutom för utoch inptändska tidningar och böcker för tidningens dagtiga behof, såsom diverse lexica, omkring 762 Rdr årligen. (Hvad det sistnämnda angår, sa finner man också verkligen, att Redaktionen miste hafva försett sig med både dyrbara och ovanliga lexiea vid vissa tillfällen, såsom då den t. ex. öfversatte från Tyskan ordet Theer (tjära) med det svenska ordet ptheer (af olika slag), eller då det talades om huru hästarne i Amsterdam voro jernbeslagna högt upp på benen, 0. S. v.) Öfver de sannolika orsakerna till Statstidningens ringa prenumerant-antal åter, innefattar Hr Wallmarks framställning i korthet, först och främst, att detta antal föll starkast redan första året då tidningen utgafs; att de andra tidningarnas anfall mot den gamla Postoch Inrikestidaingen jemte eftertryckningen af dess legala annonser verkat till dess plötsligen minskade afsättning ; att anfallen sedermera oafbrutet fortfarit, och att detta redan i början skedde med en oblidkelig ilska; allt anfölls och klandradesv, säger Hr Wallmark; till och med dess titelvignett, eburu den endast utgjorde riksvapnet. (Vi bedja bär ow förlåtelse; det var ej så mycket vapnet, som vingarna deromkring, hvilka klandrades, eller rättare, med hvilka man roade sig litet, emedan de tycktes utvisa något Icariskt, eller att Redaktionen ville flyga högre än vingarne buro, som ock sedan visade sig grundadt.) Vidare: Statstidningens noriginala artiklar, merändels härrörande från prospektens författare, (fram). Grefve Lagerbjelke) och lika utmärkta för konstitutionalitet i grundsatser (jojo!) som för den moderation i fram ställning mot olika tänkande, som utgjorde denne författares andra natur, med hvilken frenesi anföllos de icke — huru misstyddes de ickel!? — Såsom bevis härpå,, söger författaren, behöfver man blott påminna sig en artikel om peruker — som ändå bara var en öfversatt artikel (således ett öfversatt original!) som i flera veckor nästan dagligen föranledde artiklar i de liberala tidningarna. — — Ja! ända till mindre öf,versättningsoch tryckfel, som begås af alla i den brådskan hvarmed tidningar redigeras, framphades och kommenterades med en skadeglädje, som gaf sig så mycket friare spelrum, som den förlitade sig på, att Redaktionen skulle anse under Statstidningens och hvarje sansad skribents värdighet att rekriminera. Den hufvudsakliga anledningen anses likväl ligga i den riktning eller utveckling, som der periodiska pressen under de nästföregående åren erhållit, och den förändring detta verkat i tidningsläsarnes smak, en förändring som verkade på alla de tidningars afsättning, som icke tillegnade sig denna riktning. Såsom ett ytterligare bevis härpå anföres, att tidningen Jurnalen som var, hvad Tyskarne kalla, ett litterärt Unterhaltungsblatt, och en tid hade lyckats vinna ända till 2000 abonnenter, vid samma tid föll lika ECE SSE NN RR KEN SR CP SNENN NRRr r NE