Aftonbladet – 21 januari 1842, sida 2

OLE UM SELL VII 6, SUR COLT RIE XJ HSJURHVE NME 0 acenda psalm. Snart började hon sakta tona med slutna ögonlock, föreställande någon slags magnetisk sömn; hon sjöng psalmen 451, men melodien var ej korrekt, utan långsläpig och liknande en lappsk sång; hon utsade vissa ord, såsom hon illa läst och lärt dem, såsom skrymning i stället för skymning, m. m., och i flera omständigheter föreföll hon mig äga mycken likhet med den clairvoyanta Mademoiselle Pigeaire, som i Paris 4838 spelte sina kort inför deputerade af Academie de mådicine. Jag förklarade sjukdomen smittosam, till följe hvaraf allt främmande, nyfiket folk skulle alhållas, samt att 44 dagar å 3 veckor medicin ordentligt borde nyttjas hemma, för att försöka, om bättring ville inträffa; hvarom icke, rådde jag föräldrarne insända flickorna till lasarettet, hvartill de ej syntes obenägna. Fara värdt är. att flere predikande jungfrur framstå i orten bland dem, som afkört dessas straffpredikningar, och som återvändt hem uppskakade och förvridna, dels af hvarjehanda framruskade samvetsruelser, dels af allehanda profetior, såsom att verlden om 3 år skall förgås, ehuru en annan gång förkunnats, att tusenåriga riket med nästa år skall inträffa. En och annan piga har dessutom blifvit förtrodd, att äfven hon skulle få känna i kroppen den Helige Anda, och sjelf börja predika och profetera. EET AED nn nn — För att ej för mycket trötta läsaren med reklamationer mot de vrängda framssällningar och osanningar mot Aftonbladet, hvaraf tidningen Svenska Biet förnämligast består, torde det hädanefter vara bäst att, när ej serskilda omständigheter annorlunda påkalla, endast en eller par gånger i veckan upptaga en enkei förteckning på de föregående dagarnas skarfningar i nämnde tidning. I detta afseende få vi i korthet nämna, att i Måndags beskyllades Aftonbladet derstädes, att strida mot kristendomen och anse den för en mörkrets lära och en svärmares påfund; i Tisdags ungefärl., att vilja göra Christus till en bedragare; i går läste man på 2 sidan, 2 spalten: kan det verkligen vara sannt, hvad VAftonbladet under Straussiaden förkunnade (märk ,väl, att här tillägges Aftonbladet ett bestämdt förkunnande) att i detta upplysningens tidehvarf skulle ingen prest våga sig på dem. Dessa vackra citationer och beskyllningar framställas för öfrigt alla i en serie af fyra långa och orediga artiklar, på 4 å 5 långa spalter hvardera, under titeln: Fragmenter öfver Aftonbladets redbara religiositet, och sjudande af all den ilska, hvaruti ett ända till raseri uppstegradt odium theologicum kan röja sig. Det egna härvid är, att hela denna långa besvärjelsepredikan är föranledd af en utaf 40 eller 42 rader bestående, ur eu Tysk tidning, Hamburger Beobachter, ordagrannt öfversatt och ibland rubriken blandade ämnen för någon tid sedan införd notis om besluten vid de Nieziska och Constantinopolitanska kyrkomötena, angående fastställelsen af kyrkans dogmer i afseende på andra och tredje personen i Gudomen. :Besvärijelsen är så till vida intressant för 0ss, som iden icke blott lemnar ett prof på huru långt I fanatismen kan gå i recriminationer, inom ett fack der man eljest framför allt borde söka att med moderation upplysa och vederlägga, utan äfven derföre, att författaren invecklat sig i en mängd motsägelser, hvarom måhända mera, då besvärjelsen en gång hinner till ett lyckligt slut. För närvarande vilje vi, med förbigående af alla skällsorden, blott fästa uppmärksamheten derpå, att medan författaren sjelf skolat bjuda till latt ådagalägga att de 40 å 42 raderna varit eå grufva af osanningar samt söker falskeligen påbörda Aftonbladet, att det genom meddelande af de ifrågavarande raderna visat sig såsom en affälling, då den ifrågatarande notisen likväl blott handlade om ett par kyrkohistoriska fakta, så undslipper honom sjelf följande yttrande: korrt efier Nicziska mö.et uppkommo äfven sådana dialektiska frågor om den Helige Ande; dessa frågor blefvo föremål för första Constantinopolitanska mötets öfverläggningar, och föranledde tillägger till Nicgeiska mötets bekännelseskrift i tredje artikeln., För öfrigt har det hittills varit oss omöjligt, att i hela besvärjelsen kuuna finna någon vederläggning af uppgiften i de öfversatta raderna. Det är likväl ganska möjligt att dessa kunna innefatta någon oegentlighet; raen till ytterligare ledning för vederläggaren tage vi oss friheten helt anspråkslöst fråga, huruvida det icke af flere kyrkofäder, nominatim Origenes och Clemens Alexandrinus, kan inhemtas, att den tidens theologer före Niceiska mötet hade upptagit den andre personen i gudomen såsom icke ett och detsamma med Fadren utan honom underordnad, äfvensom att på det Constantinopolitanska mötet voterades om ptilläggen uti tredje artikeln. samt att i följd deraf treenighetsdogmen då först, genom 2 eller 3 rösters pluralitet beslöts, sådan som den nu befinnes. Förhåller det sig nu verkligen så, så förstå vi icke hvaröfver det är som besvärjaren egentligen larmar. — ——R tt TEATER. Herr Torrslow har åter förökat sin reperioirc med tvenne nya pjeser: Enfalden från landet och Furstens smårump. Det är en teaterdirektör, som icke låter jernet kallna! Enfalden från landet är en fyra-akts-komed ; ee ff Ale Amina TA