Aftonbladet – 21 juli 1841, sida 2

af 400 Rdr Rgd, hvarjemte Grawall lofvade förskaffa Sjöblom återfragt af bräder, som lågo uppagde vid nämnde Fyrbåk, bergade från en. förolyckad Galeas. Detta förmånliga anbud antog Sjöblom genast och afseglade med bemäldte Grawall, som var klädd i grå vadmalströja och långbyxor af samma slag, samt blå mössa på hufvudet, var undersättsig till växten, hade svart hår och ögonbryn, samt Jjusbruna ögon; han bröt på Finska språket och sade sig vara född i Finland, samt hafva varit i tjenst vid Granboda på Aland och nu tjena vid Söderarm, hvarifrån han erhållit tillstånd, att inresa till Stockholm, såsom kallad af Polisen att vittna rörande en bonde från Rådmansö, som härstädes fallit i sjön. Sjöblom hade icke någon mera om bord in sin skeppsgosse, ynglingen Anders Gustaf, från Enboda och Hargs Socken, som var storväxt för sina 47 år, hade ljust bår och Jjusblå ögon och sedan de påföljande morgonen den 9 Julii kommit till Marölandet och der legat för ankar under åtta dagar i ändamål att afvagta Majoren Gyllenspets ankomst, som efter Gravalls utsago sjelf ville besörja inlastningen, hade Sjöblom otålig, och då Gravall uppgaf att Majoren skulle taga logis på Riddersholm, förlidne Fredag den 46 kastat sig i jullen och rott till nämnde egendom. Men när han derstädes icke erhöll ringaste upplysning om någon sådan Major eller Stenkolslast och skulle färdas åter till storbåten, befanns densamma hafva afseglat och var redan ur synkresten. Sjöblom begaf sig derefter till Söderarm, och erhöll derstädes allenast den underrättelse att en sådan person som Grawall der varit i tjenst och fått af förutnämnde anledning begifva sig till Stockholm, då han medtagit sina betyg. Derifrån for Sjöblom med Lotsarne till Tjockön samt vidare med Tulljakten, som Skepparen Bohman förer till Furusund, hvarest Skepparen Jansson från Wäddö tog honom om bord och förde Sjöblom hit förliden måndag den 49. På storbåten hade han löst i kajutan, sitt fickur af Silfver, förfärdigadt såsom han ville minnas af-en med namnet Braun i Stockholm, ett skjutgevär och trenne stycken svarta silkes fälphattar, jemte en rödmålad läst kista, med hans namn Eric Andersson, och hvari låg 250 Rdr Rgd i pengar, en blå jacka med grönt foder, och blå långbyxor samt åtskillige andra klädespersedlar. Sjöblom, som förmodar, att ynglingen Anders Gustaf blifvit, under hot att kastas öfver bord, tvingad att vara behjelplig med ankarets lyftande samt seglens skötande, befarar äfvenväl, att Grawall skall antingen lemna ynglingen på en främmande kust eller sluta sitt nidingsverk med att taga honom af daga. Han har derföre anmäldt händelsen för Utrikes Stats Ministern och Konungens Befallningshafvande i Stockholms Län som redan lärer fogat anstalt om den så kallade Grawalls efterslående. Det är troligt att ynglingen Anders Gustaf och storbåten möjligen fås reda på, men deremot icke, att penningarne och de stulna persedlarne samt Grawall kan tillrättaskaffas, belst ban likaväl kan begifvit sig i land på Svenska som Finska kusten och lemnat ynglingen it sitt öde, samt med de penningar han förskaffat sig, förfogat sig vidare undan efterlysning och häkte. — Storbåten och personerne äro emedlertid så betecknade, att, i händelse denna niding skulle afdagatagit ynglingen Anders Gustaf och behållit storbåten för att begagna eller afyttra, bör man förmoda, han äfven icke undgår att blifva ertappad. ; — —t—— KAMMARRÄTTENS UTSLAG I TULLBALANS-MÅLET. Ehuru vi redan meddelat ett kort sammandrag af omröstningen i detta celebra mil, lärer likväl sjelfva utslaget, nemligen den delen deraf, som innefattar Kammarrättens beslut med dess motiver, förtjena att offentliggöras, för att göra resultatet af omröstningen mera åskådligt. Det följer här: Hvad först vidkommer Advokatfiskalsembetet emot Tullförvaltaren Svensson anstälda åtal, innefattande påstående om icke allenast ersättning af den balans, Tullförvaltaren Finer i lifstiden å inkommande Sjötullsuppbörden för år 4836 sig åsamkat, utan äfven serskildt ansvar för Svenssons under utöfningen af berörde tjenst ådagalagda felaktiga förI hållande, så emedan af tvänne under rättegangen företedda, utaf Provincial-läkaren Medicine Doktorn och Chirurgie Mag. Pehr Brandelius, under edlig förpligtelse, d. 46 Dec. 1839 och 29 Maj 1840 utgifna betyg upplyst och styrkt blifvit, enligt det förra, att Svensson vore af ålderdomssvaghet och dermed förenadt sjuklighetstillstånd sängliggande med bristande själsförmögenheter, och jemlikt det sednare betyget, att bemälde Svensson, som, nära 76 år gammal, efter åtskilliga anfall af blodslag, sedan medlet af Juli månad 1836, för det mesta varit af sjuklighet sängliggande, samt vid början af år 4840 blifvit sinmessvag och saknade sundt om