Aftonbladet – 21 juli 1841, sida 2

ch värmde dem med sin andedrägt; men, oaktadt lenna seger öfver Kardikiterna, var hon olycklig, som en mor, hvars barn frysa . . . .. Andtligen somnade de äfven, modren vill vaka öfver dem; nen tröttheten öfverväldigade benne, den lata, den redriga, den förbannade! Tröttheten öfverväldigade ienne och hon tillslöt ögonen . . .. Plötsligt vakvar Hon och ser sina båda barn fångna .... Hon ville kasta sig öfver dem . . .. men hon hade e märkt, att hon äfven var fången .... De fege Kar likioterne, som i början flytt . . . . som alla på er gång flytt, hade gömt sig i passet, och seende de .appra Armatolerna sofva .. .. kröpo de fram, som schakaler, mördade många Armatoler och fängslad de andra försåtligt, på samma sätt, som de fängs lade Khameo och hennes barn . . . Då, då! ro ade visirens mor med förfärligt lugn och hems röst, som blef allt svagare och dunklare .... unde let Ali och hans syster, på knä och med ihop cnäppta händer, förskräckta följde dödstecknen, som blefvo allt mer och mer tydliga i hennes ansigte. — Då, fortfor Khamco, blefvo modren och dot tren, den unga jungfrun af Tebelen .... och Vely Beys enka, den stolta qvinnan, som ansåg sig hög öfver männers kärlek . . . . beyens af Konitza dot ter, för hvilken den stora, okända rösten uppenba rat, att hennes son, Ali, skulle bli visir . . .. hon som i stjernorna kunde läsa samma ord . . . hor sjelf och hennes dotter släpade till en sal i beyen: af Kardiki hus. Detta hus var öppet för alla... alla .... Klephter, Rajas, Lapez . . . . och hvarje dag kommo Klephter, Rajas, Lapez, för att skymfå ij . vanära . . denna enkaå och hennes dotter ännu ett barn, hennes dotter!! Och sedan blefvc modren, sonen ech dottren jagade från Kardiki, son usla Zigenare, och återkommo till Tebelen . --Vid denna gräsliga hågkomst färgades Khameco leknade och förställda ansigte genom en djul nstinkt af blygsamhet för ett ögonblick af el