Aftonbladet – 3 juni 1841, sida 2

Utlva allt mera sällsporda. J. A. Zetterberg. J. Andersson, Upsala län. P:. ahlström. J. Kihlblom. Henrik Andersson, Örero län. Efraim Larsson, Elfsborgs. J. Persson, Ipsala län. Anders Olsson, St. Kopparbergs. L. asmusson, Götheb. och Bohus. A. Larsson, Weterås län. Erik Andersson, St. Kopparbergs. J. undersson från Tjust. Petter Gabrielsson, Kronoergs län.n — Efter löfte i gårdagsbladet, meddela vi nu lerrar StatsRåders till protokollet yttrade tanar i frågan om myntenheten: StatsRådet af Win, ård: att vid den tidpunkt då 830 års myntbestämning åvägabragtes, måhända arit önskligt, att i samband med de föråndringar liksmyntförhållanden i allmänhet undergingo en, efer mångårig vana och i penningetransaktioner anaget bruk lämpad, gemensam myntoch räkneenet blifvit införd: — att, då likväl Kongl. Maj:t unnit godt att i 1830 och 43835 årens myntordningar jibehålla sifverriksdalern såsom Rikets myntenhet amt år 1835 vägrat biträda Riks. St. beslut om afkaffande af räknesättet i Riksdaler Banko, det nunera kunde synas tvifvelaktigt huruvida sedan reaisationen blifvit under sådana förhållanden verktälld och allmänheten nyligen hunnit blifva bekant ned Silfvermyntets redaktion till Riksdaler Banko ler Riksgälds, något serdeles gagn vore att skörda f en ny jemkning i Rikets myntvärde, hvarigenom lessutom icke någon verklig genomgripande förbätring åstadkommes: att om ock såsom grundsats jorde erkännas att en låg myntenhet kan i många hänseenden och synnerligen i ett land med ringa örelsekapital vara för det allmänna fördelaktigt men lock icke torde bestridas, att myntenhetens nedsätande måste, åtminstone för någon tid, märkbartinverka på dagsverksoch arbetslöner samt i förhålande dertill jemväl på en dei varuvärden: att ewury mängden af konsumenter till eget gagn efterträfvar införandet af en dylik låg myntenhet, masan af arbetande och producenter dock är af motsatt tanka; samt ändtligen att om en förändring i mnyntsystemet skulle ega rum, Decimalräkningen syntes efter Tilförordn. dep. Chefens tanka företrälesvis böra antagas och myntenhetens underafdelningar härefter rättas. På grund häraf, och då för öfrigt det vore anledning att förmoda, att sistberörde åsigt skulle äfven hos Riksens Ständer göra sig gällande, i hvilket fall de med mynthetens förändring förenade mångfaldiga besvär, omgångar och kostnader i afseende på så väl uppställningen och omslutandet af Kronans, allmänna verks och en mängd enskildes räkenskaper, afhandlingar m. m. som utgifvandet af nya Bancooch PrivatBankssedlar voreatt betrakta såsom fruktlöst använda, eller förspilda, tillstyrkte i underdånighet Tillförordnade Departements Chefen att Kongl. Maj:t måtte täckas att ytterligare uppskjuta sitt samtycke till myntenhetens förändrande och följaktligen än vidare bibehålla det gamla räknesättet i Riksdaler Banko; samt att Kongl. Maj:t, oberoende at denna fråga ville framdeles taga i nådigt öfvervägande hvad förändring af prägeln å kopparmynt och de mindre silfvermynten må, till förekommande af förfalskning, vara af nöden. StatsRådet Friherre Stael von Holstein: aKongl. Maj:ts vägran att bifalla Rikets sist församlade Ständers framställning i nu förevarande ämne finnes hufvudsakligen grundad å farhåga, att den af Rikets Ständer äskade förändringen kunde menligt inverka å den då nydanmade realisationens bestånd och antyder derjemte att vid förhållanden då en sådan farhåga ej vidare egde rum Riksens Ständers önskan kunde uppfyllas. Nu mera äro förhållandena sådana att all fara i berörde hänseende måste anses hafva för alltid upphört och derigenom också undanröjdt det egentliga hindret för bifall till Rikets Ständers anhållan. På myntets värde kan myntenhetens bestämmelse icke ega ringaste inflytande, efter som en viss bestämd myckenhet silfver med bestämd halt städse eger samma värde ehvad densamma, slagen till mynt, beräknas En Rdr specie, 2 , Rdr Bko eller 4 Rdr Courant. Af myntenhetens antagande till !, Rdr specie med benämningen 4 Rdr Courant och hvad i öfrigt dermed har sammanhang kan ej uppstå någon olägenhet, om icke i ringare mån för decimalräkningens införande i alla delar. Väl torde den anmärkning hafva blifvit eller blifva gjord, att det framdeles skulle heta, att skatter och aflöningar m. m. utginge till belopp i Riksdalertal, hälften högre än förut; men den som eger tillräckligt aritkmetiskt begrepp att kunna uppfatta betydelsen af millioner och tusental, skulle, om myntenheten bestämdes till En Rdr Courant, jemväl förstå, att 4 !, millioner Rdr Courant ej vore ett öre mer, än En million Rdr Bko. För myntsystemets fullständighet erfordras en myntenhet, befintlig i verkligheten och i representativ. Myntenhetens bestämmande i högt värde kan blifva af menligt inflytande, serdeles om i benämningen biz behålles något af det förut existerande, eftersom dag: löner och betalning i många hänseenden måhända fordrades till samma numerär af myntenheten, som förr, utan aktgifvande på det förändrade värdet och sålunda åstadkom en obehörig prisstegring. Afsådan orsak vore det ej välbetänkt, att bestämma myntenheten till En Rdr specie; och då daglöner, så väl som priser i daglig handel och vandel i all mänhet beräknas i Rdr Riksgäldssedlar, synes det icke lämpligt att bestämma myntenheten till En Rdr Bko. En sådan myntenhet finnes dessutom ej, hvarken i verkligheten eller i representativ. me oo AA Rn RN eo. 4 smir