Article Image
Bibehållandet:af flere myntbenämningar såsom nu är händelsen med Specie-, Banko--och Riksgälds: sedlar, måste vara olämpligt, och den sistnämnde år det serskildt, af skäl att sådana sedlar ej vidare atgifras och snart torde helt och hållet försvinna atur allmänna rörelsen. Men då beräkningen i Riksgäldssedlar allmännast följes i hamdel och räkaing enskilde personer emellan; då vid sådant förhållanden myntenhetensb estämmelse till lika silfvervärde, som nu motsvarar En Rdr Rgs-sedlar, men under benämningen Courant följaktligen skulle verka ringa eller ingen rubbning vid uppgörandet af enskilda transaktioner; då, i sammanhang med realisationen, vissa de nya sedlarnes valörer hka som silfvermyntet blifvit, de förre antagne och det sednare utmyntadt, med beräkning att motsvara eller kunna delas med En Rdr Riksgäldssedlar eller Courant; då den äskade förändringen skulle i många fall leda till förenkling och följaktligen jemväl till förbättring; och då också Rikets Ständer vid två efter hvarandra följande riksdagar uttryckt enahanda önskan; tillstyrker jag för min del i underdånighet, att Kongl. Maj:t må till Rikets Ständers omförmälta hemställan lemna nådigt bifall, så att hvad Rikets Ständer för deras del antagit i afseende å allmänna räkningssättet i handel och vandel, samt vid bokföring, silfvermyntets utmyntning, skrot och korn samt kopparmyntsorterna jemte utmyntningen deraf, varder af Kongl. Maj:t i nåder gilladt och godkändt med förklarande, att Rikets Stånder foljaktligen ega meddela de föreskrifter, som, deraf föranledde, kunna på dem ankomma, men enär, innan förändringen kan i afseende å debitering af kronoutskylder och andra allmänna afgifter, sättet att föra kronans afgifter, vexelkursens noterande, böters beräkning och förvandling m. m., äfvensom förändrad prägel å silfveroch kopparmyntet, befordras till verkställighet och genom kungörelse anbefsailas till efterlefnad, åtskilliga upplysningar från serskilda embetsmyndigheter måste infordras och flere omständigheter tagss i noggrannt öfvervägande, hvilket allt medför tidsutdrägt, tillstyrker jag i underdånighet, att Kongl. Maj:t täcktes uti dess svar tili Rikets Ständer förklara, att den sålunda i frågan om myntsystemet beslutade förändring kommer att bringas till verkställighet så fort sig göras låter, men sednast före nästa riksdag. Statsrådet Fåhreus: I likhet med hvad vid underdånig föredragning af Rikets Ständers vid förflutne Riksmöte i ämnet afgifne enahanda förslag, Kongl. Maj:ts dåvarande Statsråd sig yttrat instämmer jag uti Rikets Ständers åsigt om fördelarne af det föreslagna förenklade myntsystemet, genom hvars antagande bankoräkningen skulle komma att försvinna och dermed ock den olikhet i begreppen om egendomsoch arbetsvärden, som med nu bestående förbållanden icke kan undgå att verka menligt för den allmänna penningerörelsen. I betraktande jemväl af det kända förhå!lande, att bland allmogen och andra mindre räknevande medborgareklasser, riksgäldsräkningen, eller det med den föreslagne myntenheten öfverensstämmande räknevärde förut är allmänneligen gängse, anser jag i detta afseende nå gon betänklighet desto mindre förekomma, emot det ifrågararande myntsystemets befordrande till verkställighet, som den större allmänheten alltså i sjelfva verket icke skulle erfara någon annan förändring häraf, än myntets ombytta namn från riksgäldss-dlar till kurant; och då den vid sista Riksdag af Kongl. Maj:t föreslagna och af Rikets Ständer antagna åtgärd, hvarigenom de nya bankosedlarnes valörer fastställas till riksgäldssedlarnes motsvarande, jemna summor, underlättat bruket af det sistnämnde räknesättet, samt allmänheten tillräckligen hunnit vänjas vid de nya silfvermyntsvärdena, håller jag före, att ej mindre i följd häraf än af den wrygghet om realisationens bestånd som erfarenheten mer och mer befåstat, omständigheterna nu mera än vid föregående Riksdag lämpa sig till förslagets antagande. Med hänsigt härtill och under åberopande för öfrigt af de skäl, som Statsrådet Friherre Staöl von Holstein anfört, tillstyrker jag i underdånighet Kongl. Maj:ts nådiga sanktion å Rikets Ständers nu förevarande underdåniga förslag med de vilkor, som bemälte Statsråd, jemväl i underdånighet föreslagit.,

3 juni 1841, sida 3

Thumbnail