flytande på arbetslönerne i syenerbet kommer att utvecklas. ORIENTEN. Fransyske ministern i Konstantinopel, grefva Pontois, har hos Porten begärt förkliring öfver de ofantliga rustniogar, Ryssland företsger i Odessa och sndra hamnar vid Svarta hafvet. Då Portens ministrar icke på etw tillfredsställande sätt svarade härpi, lat Fr Pontois dem veta, att han kände Portens afsigt att kalla Ryssarne till bjelp, men att han i Frankrikes gamn finge förklara, att denna inskt skulle sätta sig emot hvarje laadstigving al Ryska trupper på Turkiska gebitet. Det säges, att Porten vägrat emottaga denna not. Från Alexandria berättas, att Mehemed A!i yttrat, att han fått formliga försäkringar från Fransmännens konung om understöd af Frankrike emot Porten. Man kan föreställa sig huru mycket uppseende detta väckt i Konstantinopel, och att dei redan förut spända förbällandet emellan Fransyska diplomatien och den Turkiska derigenom blifvit ännu värre. Gamle Storviziren är änau svag och förslsppad efter det slaganfall, hvaraf ban för någon tid sedan var hemsökt. Det säges, att Österrikiska kabinettet låtit försäkra Porten, att i fall Msbemed Ali ej ville taga reson, utan ginge fiendtligt tillväga mot Porten, så skulle hon kunna påräkna en Östers rikisk armö till sitt beskydd. Till Kairo bade ett Persiskt sändebud ankommit, för att å Schikens vägnar erbjuda Mehemed Ali en sllians emot England.