Aftonbladet – 10 mars 1840, sida 2

skotten. STOCKHOLM den 10 Mars. Med de på förmiddagen ankomna utländska poster erhöillos tidningar från Korstantinopel a: den 42, från Paris och London af den 27 Fe. bruari, samt från Hamburg af den 3 dennes . FRANKRIKE. Den ministeriella krisen fortfar ännu, och man kan ej med säkerhet förutse dess slut. Imedlertid sysselsätta sig tidningarne med resonnementer och gissningar öiver saken. En af dem, som äro mest gängse, och som äfven tyckas hafva någon sannolikbet för sig, är följande li sta, som National meddelar: Thiers president, Roussin för Marinen, Dupin eller Vivien för justitie-, Cubieres för krigs-, Ganneron för handelsoch Remusat för de inre ärenderna. Andra åter tro, att denna kombination skall möta högst betydliga svårigheter, dels i kandidaternas obenägenhet, dels i holvets, hvilket i hemligbet räknar på att återfå mimisteren af den 15 April (den Moleska) till styret. Härpå lärer ganska starkt arbetas. Från Algier berättas, att vid Mostaganem hade i början af Febr. en temligen liflig triffaing förefallit. Abd-el-Kader kommenderade sjelf trupperna, som utgjorde 350900 man kavalleri och infanteri med 2 kanoner. Araberne hade i 5 dagar belägrat Mszagran, hvars murar de försökte undergräfva. Under denna tid var kommunikationen mellan nämnde ort ech Mostaganem afskuren. Mostagsnems garnison gjorde härvid tre utfall för att undsätta Mazagran. Den 7 drog sig fienden slutligen tillbaka med en förlust af 300 man och 30 hästar. Fransmännens uppgår endast till 4 döde och 40 svårt sårade. Befälbafvarens, kapten Lelievres mod och rådigbet berömmes mycket. — Abd-el-Kader skall hafva låtit strypa El-Berkzaric, sin bäste general, Bej eller Kalif i Medea, hvilken ban dels misstänkte för egen nytta, dels beskyllde för att icke vsra så god musulman som han borde. Denma bandling ts.rde icke bli utan inflytande på krigs-operationerna, emedan mannen åtnjöt stor aktning bos Kabylerne. Pries Ludvig Napoleon skail åter bafva visat sig på F;anska gränsen i Scbweitz, hvilket väckt stort bekymmer, och auktoriteterna på gränsen bafva fått befallning att vera på sin vakt. SPANIEN. I Medrid talade man åter om en modifikation af minis eren, då krigsoch fnans-ministrarne skulle lemna sina platser åt ledamöter af der nya majoriteten. Esparteros arm hor nu ändtligen den 48 Fehbr. börjat sätta sig i rörelse emot Segura, bvars belägring på allvar skulle börjas. Hel: belägrings-:tilleriet uppgifves likväl icke till mer än 42 pjeser. — Om Cabreras tillstånd anebåller dagens post ingenting. ENGLAND. Ministrarne hafva åter lidit ett nederlag i Uaderhuset, i fråga om en pension för en gamnsl 80-årig tjensteman inom skattkammar-devartementet, vid pamn Newport, En af minitrarne, lord Morpeth, föreslog, att denna penion skulle bestämmas till högre belopp, än om ursprungligen var i fråga, men vid voteingen tippade ministrarne med 2142 röster mot 240. I Uoderhuset förelade den nye amiralitetssereteraren, Hr More OFerrall, den 24 Februri budgeten för marin departementet. Han illkännagaf, att flottan komme att ansenligen kas, att några stora linieskepp skulle byggas eb flere handtverkare anställas vid skeppsarfven. Totila summan, som begärdes för det2 departement, utgjorde 3,659,000 L. Sterl. En Underhuslsdamot, Hr Ewart, hade begärt llstånd att den 5 Mars få inkomma med en votion om dödsstraffets afskaffande. I London har bildat sig en association emot panmålslagarne, af hvilken man väntar sig mycet för uppnående af det efterlängtade målet: essa l2gars upphäfvande. Sällskapet lärer äm2 att, bland annat, utgifva skrifter för de artande klasserna, i hvilka spanmålslagarnes in