Aftonbladet – 17 december 1839, sida 2

Då de öfrige skäl och grunder, soz parterne, hvar för sin mening, å ena eller andra sidan andragit, härefter med hvarandra jemföras, visar sig, att, ehuru 4777 års bref, den tid det utfärdades, haft afseende och tillämplighet å alla åtal, som vid domstol anställdes rörande lasteliga yttranden och hårda omdömen om Konungen och regeringssättet, äfven sådana, som i tryckt skrift kunna förekomma, och ehuru nyssnämnde Kyl. bref icke blifvit uttryckligen undanröjdt eller ändradt genom Tryckfrihetsordningen d. 46 Juli 4842, har dock denna förordning i sättet för anställande och utförande af åtal om tryckI fribetsbrott icke destomindre infört så väsendtliga förändringar, att frågan, huruvida i dylika mål, sådan anmälan nu mera må anses erforderlig och lämplig, framställer sig i den mån tvifvelaktig och obestämd, att olika åsigter derom lättelgen kunna uppstå och göra sig gällande, samt att följaktligen domaren, då han i mål, som tillhöra hans bandlöggning, antager och uttalar den ena eller andra åsigten, derföre icke kan tillvitas att begå fel i embetsuiöfning. Vid detta förhållande och enär den talan, Justitieombudsmannen nu anställt, icke kan omedelbarligen föranleda till meddelande af någon tili allmän efterrätte!se gällande förklaring, vare sig öfver 4777 års Kongl. bref eller än mindre öfver 4842 års tryckfrihetsordning, hvarom, då sådan förklaring erfordras, fråga bör i annan ordning väckas vch på annat sätt beredas; finner Kongl. Maj:t vidsträcktare pröfning af hvad Justitieombudsmannen i denna del anmärkt, icke böra i detta mål äga rum, än att Kongl. Maj:t förklarar, det beslutet, enligt hvilket åtalet emot Assessoren Crusenstolpe ej blifvit hos Kongl. Maj:t af Hofrätten anmäldt, ej kan dem af svaranderne, hvilka deruti deltagit, såsom fel i domare-2mbetets utöfning till last föras. Beträffande sedermera Justitieombudsmännens anmärkningar emot Hofrättens i sjelfva saken gifne utslag; så emedan, efter det nämnden med ja besvarat frågan om åtalade skriftens påstådda brottslighet efter 3 4 mom. tryckfrihbetsordningen, jemfördt med 3 kap, 4 S Missgerningsbalken, såsom den lyder i Kongl. förordningen den 30 Maj 485335, domstolen , enligt 5 mom. af tryckfrihetsordningens 35 . icke tillhört, vid utslagets afkunnanee, i apledning af nämndens åtgärd, anföra vidare tillägg, än såsom skedt är, af den bestraffning, hvartill den brottslige sig skyldig gjort; och hvarvid Hof-Rättens i denna del af i:rälet tilltalade president och ledamöter ändock desto mindre må anses hafva underlåtit den pröfning af saken, som i följd al 7 mom. uti nyssnämnde S bordt äga rum för straffmålets utsättande, som beslutet uttryckligen sådan pröfning antyder, likasom ej eller i förevarande mål blifvit uppgifven och utredd någon egentlig grund för antagande deraf, a!t det genom nämndens utlåtande till sin art bestämda brottet rätteligen hade bordt hänföres till ringare grad af straffbarhet, än Hof Rätten derå stadgat, thy varda Justitie-Ombudsmannens anmärkningar i denua del lemnade utan vidare afseende. Efter sådan pröfning af Hof-Rättens i detta mål under åtal komne åtgärder och beslut kan någon fråga om ansvar för dem icke äga rum; men hvad å Svarande sidan blifvit yrkadt, i afseende å J. O:ns förfaranda medelst åtalets anställande och utförande, kan ej eller till någon påföljda föranleda. — Det vederbörande till underdånig efterrättelse länder. Under Kong!. Maj:ts Secret C. E. Ginther.