frejdad — detta ämne är, såsom ett prejudikaf i frågan om karakteren af politiska förbrytelser, af icke ringa vigt och, enligt vårt omdöme, af fullt ut lika stor betydenbet, som der mycket ventilerade frågan, huruvida 1777 år: bref skall tiliampas i fråga om åtal efter Kap. 4 Missgerningsbalken mot författare tryckta skrilter. Också lärer Hofrättens stadfästelse af Häradsrättens beslut icke undgåt att väcka ett hfligt uppseende. Vi hafve hit tills alldrig ens hört omtalas, ati såkallade politiska förbrytelser eller högmål, med undantag 2f de fall, hvilka lagen betraktar såsom förräderi emot riket, såsom stämplingar mer fienden eller öppet uppror, eller med ett orc sådana, för hvilka den stadgar förlusten af lif ära och gods, hittills någonsin varit ställda kathegorien af anesligt brott. Icke helle har det så varit ansedt i andra länder. Un der restaurationen 1 Frankrike satt de: ryktbare skalden Beranger länge i arres såsom dömd för majestätsförbrytelse i följt af några bland sina wisor, och har likvä sedan hedrats med utmärkelser både af Konun gen och Nationen. Många andra bland samm: lands utmärktaste skriftställare hafva delat sam ma öde, att dömas för sina skrifter (för någr. muntliga obetänksamheter hafva vi ej hört, at någon blifvit lagförd i Frankrike sedan Bastil jen nedrefs), utan att det sedan sättes i fråga ett icke låta dem deltaga i hvilka medborger liga föriroenden som helst, till och med at blifva deputerade och ministrar. Likadana e Kempel kunna företes ifrår England och Tysk land. Men äfven här i Sverge finnas från sed Rare tider många dylika exempel. Friherr Vegesach, som anklagades och dömdes till lands förvisning sisom den der skulle på visst sät stämplat mot dynastien (Läsaren känner visser ligen för öfrigt vår tanka om hela detta åtal har sedermera fått ett emhbete i statens tjenst och Revisionssekreteraren Friherre Boje, sen var dömd till fästning för smädeligt skrifsätt Grevesmöhlska saken, har sedermera haft fler förtroendeuppdrag af sjelfva regeringen. De skulle då vara i hög grad märkvärdigt om mai just i dessa dagar finge se en ny lagtolknin införd, stridande mot alla föregående begrep och äfven i detta fall vittnande om den reak tienära andan, ehuru en och annan wvisserlige kunde önska det, för att efter ett sådane pre judikat äfven få t. ex. Hr Crusenstolpe ansed för vanfrejdad, och efter honom tiliäfventyr andra besvärliga skriftställare, hvilka makte kunde lyckas åtkommea;? allt emot Ständerna vid förra riksdagen uttryckligen tillkännagifn åsigt.