Aftonbladet – 7 december 1839, sida 2

— Uti Svenska Biet förekommer en artikel an gående Tullbslancemålet, hvaruti läses, jemte e svag bevisning, att detta mål daicke är en af dess oerhörda tilldragelser, som gjort epok i historien, äfven följande: till ea sådan vill man dock ovil ckorligen hafva den, och man har väl aldrig set aså skrifvas och skrikas, som just i anledning a adetta balance-mål. — Huru mycken orättvisa der cunder föröfvats, huru mycken enskild förföljels aderunder egt rum, huru ohejdad chikanea unde cskriftvexlingen fått rasa, det skall en gång fram atiden måhända uppdaga. — Och sedan, hyiike aförfärligt skrifveri, hvilken förfärlig twidsutdräg! amed ransakningar, rättegångar, extra domstolar aåterförvisningar och alla dessa juridikens strategi aska konstgrepp, af hvilka visserligen icke någo cenda blifvit obegagnadt! Då ellmänhe:en känner, i hvad syftning Svensk; Biet redigeras, kan man icke nog förundra sig öf ver dezna naiva bekännelse, ty om aenskild förföl cjelse, ohejdad chikan, ändamålslösa ransakninga coch återförvisningar, samt juridikens strategisk: ckonstgrepp verkligen förekomma i detta mål behandling, så lärer väl felet icke kunna tillskrifva någon anzan än dem, som utfört måiet, nemliger Regeringens egna ombud, Advokatfiskalen i Kong! Kammarrätten och Justitiekansleren, hvilken sed: nare fått Kongl. Maj:ts befsllning, att följa måle med serskild uppmärksamhet. För vår del kunna vi icke instämma i Svensks Biets äsigt, att saken är en aobetydlighet, och derföre hafva vi ock från början fästat allmänna uppmärksamheten på densamma, heidst vi icke u. jan skäl fruktade, att sido-inflytandet äfven i dette fall skulle göra sig gällande till förmån för någor gynnad personlighet; men vi hafva aldrig begagna 2 af Svenska Biet uppgifaa, föga kedrande vapen att skada hvem det vara må, och vi bafva icke ens såsom säkert antogit, att någon laglig ansvafighet tnför domstol borde eller kunde för vederhörande ifrågakomma, utan hafva vi endest trot: och förmodat, att Kongl. Maj:t, då balancen uppäcktes, om derigenom ådagalades, att Tullverket i en vigtig gren icke väl administrerades, skolat tava sina mått och steg derefter med den rätt han iger, då chefskapet i nämnde verk är en förtroenlepost. I denna tro fortfara vi och äro öfvertygale, att det ändamål, som möjligen åsyftats med nålets, af Svenska Biet klandrade, behandling, nemigen att vinna popularitet, som kunde uppföras i ;redit vid uppgörandet af räkenskapen öfver åtgärler och förhållanden i allmänhet, bättre skulle erlåtts genom ett öppet, kraftigt ech rättvist handingssätt, än genom cohejdad chikan och cjuridie28 strategiska konstgreppp.