Aftonbladet – 21 september 1838, sida 2

an man tro, att inga vidare afsigter hir ligo bakgrunden, och var det ej at frukta, att skyggligheterua den 20 Juni 1810 skulle förpyas utom den b:väpnade styrkans uppträdande? Och äfven,iför att döma efter dessa uppträlens Guti lof! obetydliga resultater, kan man väl vilja försvara sådana medborgare, som, föe Utslaget, :söka skräma embetsmännen, och efter detsamma, hota deras och deras familjers sf? Säkert har hvarje välsinnad borgare gillat regeringens kraftatveckling; endast oppovitionspressen spelade den enfaldige och frågade. shvarll så mycket trupper på benen ?, Samma press skulle batva skrikit öfver regeringens oförsigtig het, om ännu allvarsammare uppträden dagen derefter tilldragit sig i brist på militöriska åtgärder. Mena väl vämnde blad, att man i domsalea bordt uppställa soldater och polisbetjening? Hade sådent skett, så skulle oppositionen säkert ropat öfver lagarnes våldförande. De militäriska anstalterna voro för öfrigt vidtagna i anledning af Storfarstens närvaro och hafva till största delen blifvit inställda efter bans afreso. Den, :om klagar öfver de förefallna arresteringarha, misskönner fullkomligt hvarje regerings pligt att skydda den fredlige mcdborgaren mot illasinvades stämpliovgar och våldsamheter. Lyckligtvis har hufvudstadens befolkning vid dessa uppträden, liksom vid det s:dnare i Juli, ådagalagt sin goda sinnesstämning, och man kan balla de egenteliga fridstörarnes antal ganska ringa. Om dessa Juli-dagar har tillräckligt blifvit berättadt i tidningarna; äfven denna gång förnyade sig den äldre företeelsen, att välklädda personer fi,urerade bland massorna. Om tyvärr blod flöt, så kan likväl sjelfva opposilioospressen icke bestrida, att militaren endast begagnade sig af nödvärnets rätighet. Le sednaste tilldragelserna äro ännu alltför förska för att kunna bedömas i hela sin vidd och vi måste deriore afvakta de officiella berättelserna; men så mycket kunna vi likväl siga, at äfven här var upprorsmännens illasinnade afsigt omisskännelig, hvilka gerna ville framställa en af pressen red konst alstrad opposition mot en äkta liberal regerivgsåtgärd, såsom en yttriog sf den offentliga meningen. Frågar man: Hvad vilja de? Hvart syfta de? så kan ingenting anvat derpå svaras, än att man öfverallt träffar i skuld fördjupade eller bestuckne personer, missnöjde, som vid oroligheter hafva ingenting alt förlora, men hoppas vinna något, väluppfostrade menoviskor, men för hvilka embetsmän om 140 — 45 år icke dö nog hastigt, för att de dförre må kunna intaga deras platser. Men aukI toriteterna vaka, och rättvisan skall hafva sin gång. Regeringens kall uppfylla sin pligt. Fördragsamhet vore här orätt auvänd; emellan missledda och ånger fulla samt de förtappade upphofsmännen till str: ffbara komplotter skall man vet göra behörig skilnad., mm ——— ——r.r— ? ——-—-—nmn —--L oo ee er