Aftonbladet – 21 september 1838, sida 2

ill Biockhausvs Conversatio--s-Blatt utiänd rikel i samma syftning, uppfylld af många lög-1s rer, jemte några haltva eller tjerdedels s:nninsar, allt utgående från enabanda beräkning att orkättra och nedsätta dem, till hvilka Förf. stod i ett mindre godt förhållande srmt deremot förherrliga hans vänner och gynnare. Enahanda system bar i sednare åren bhfvit adop eradt inom politikens sfer, och man har ru ständigt i utländska tidningar iopraktiserade uppsatser, fyllda med loford öfver det paradisiska tillståndet i lundet, öfver regeringens förträffl.ghet, ölv.r den stora tacksamhetsiskuld, hvari pationen stod tll h nne, och framför allt öfver det illasipnade, det brottsbga och fientliga hos oppositionen, som icke ville inse, huru orätt bon hade, huru vilsignadt lavdet var och huru lyckligt folket kände sig. De närvarande tlldiagelserna hafva i sycnerhet satt denna taktik i röreJse. Det blef nu, mer än någonsin, nödvänsigt att söka öfvertyga utlännivgen, att en opponionsyttring, som bärstides ägt rum, : endast vore ea tillställving at några illvillig uppviglare, att nationen dercmot vore högst belåten med hvad som skett o. s. v. En sådan artikel hafva vi med sista post fått i L-ipz ger allgemeine Zeiwung; dem har tll öfrverskrift: Sverge och Norgen, daterad Stockholm den 31 Augusti. Den behöfver ioga kommentarier, men vi meddela den här nedan, emedan der kau vara intressant att känna, huru man på utländsk botten öfverför kalomnier, hvilka äro så grofva, att till och med Statstidniogen ännu skulle hafva nog blygsel, för att våga sig öppet fram med dem. Åanun, heter det, förnyas då och då de tumultvariska uppträden, som, efter en mångårig still het, för första gången störa lugnet i vår hufvuistad, och såluuda hafva i dessa d:gar helt och hållet ogiltiga förevänduingar gifvit anledning till upplopp och vildsamheter. Hvarje opartisk frågar sig sjelf: huru kommer det till, att moln så bastigt och oväntadt kunva uppstiga på en fullkomligt klar himmel? Hvarifrån hirröra då jisningen Toch förstämningen i snuvna? Minne djuptliggande, vidt utgrenade orsiker här finnas, som läfven för framtiden Jåta befara något dylikt elTler något änvu värre? Man skulle genom oordningarnas fortfarande nästin känna sig förledd att sluta till ett välberäkuvadt system af uppvigliog och anarkiska afsigter. Hvilken bedroflig jemförelse med det upplyftande skådespel, zom vår bufvudstad för icke ling tid sedan erbjöd, då alla samfuandsklasser med ohycklad innerlighet deltogo i den glädj2, som Kejsarens af Ryssland verkligt vänskapliga besök måste väcka hos Kongliga familjen! Hvarest de både monarkerne och de båda thronföljarne visade sig offentligt, emottoga de otvetydiga bevis på kärlek och vördnad. Men midt under den allmänna entusiasmen jiste hitskheten i några f personers sinnen, hvilkas straffbara afsigter länge varit kända, men som imedlertid försigtigt höllo sig stilla, emedan de ivsågo, att tidpunkten var ivgentng mindre än lämplig att upphetsa tolket genom variationer på deras favorit-thema : ,Hat emot Ryssland.. Denna fras hade länesedan hos alla förstindiga förlorat sin troilkraft. Hvad var att göra? Då gaf en vrångsinnt (frevelhafter) pamflettists fällande den önskade anledningen. Ett försök, att åstadkomma störelse inom lagarnas helgedom, som utgått från välklädda individer, led skeppsbroti mot publitens bättre känslor. Det egentliga utbrottet måste silunda uppskjatas, och man bestämde dertill en dag före Storfurstens afresa, måbända för att göra skandalen så mycket kännbarare, om icke i en ännu förhatligare afsigt. Hvarföre hade man eljest valt dena 20 Juni, Grefve Axel Fersens dödsdag, om man ej velat förbereda hufvudstedens innevåvare på lika blodiga uppträden, som för 28 år sedan 7, Men, säga oppositionsbladen, endast några fensterrutor hafva blifvit inslagua, och slutligen avgick hela larmet den impopulire Justitiekansleren. — Man räknar således det för ingenting, ; att hundradetals anständigt klädde individer nat; tetid geaomströfva gatorna, upphäfva blodiörf. I stiga rop och fordra eu persons frigifvaude, som mlicke blifvic ett offer för godtycket, utan hem2, f.lit under lagarnas rättmitiga straff! Huru ) Härpå torde Svea Hofrätt bäst kunna svars, som till domens fällande öfver Here Crusena oo sa valla don 10 TA s stl gen