Aftonbladet – 21 september 1838, sida 2

BOKHANDELS-BULLETIN. Den Afvita Boken, som vi redan förut annält för läsaren, har så behagat publiken, att i sår tredje upplagan deraf kommit i bokhandeln, tan att dess författare, såsom en annan skiifttällare öfver dagens händelser, nödgats fara omkriog i Jandet och truga bort den till skänks. Denna tredje upplaga är försedd med ett tillägg påde på vers och prosa, i form af ett bref till min kära sviger,, och hvilket är det icke minst amusasta af denna satiriska pexna. Följande utdrag kan derom öfvertyga läsaren: Det är redan flera veckor sedan, jag i KommersKollegium fick lösa resolution på att få utbyta mitt ledamotskap i KrukomakareEmbetet emot det i GlasmästareSocieteten, och nu bergar jag mig Gud ske lof rätt bra. Det stod annonseradt i förra veckan om nsäkra bakelserättighetor,, hvilkz: voro att hyra, och hustru min har sk:ffat sig dem, så att hon också i sin mån bidrar till hushållet. Det står ofta i tidningarne aännonseradt om rättigheter, hvilka äro att hyra, och det är godt, om man kan komma: åt några rättigheter på detta sätt, ty att hafva några egna här i Svergo blir med hvarje dag allt svårare och svårare. Men Svåger vill väl veta något nytt, kan jag tänka. Till att börja med säger man, att en ny Moses här kommit, som skall vara mycket djeflugare än den förre. Gud vet hur det kan vara? Somlige säga, att också denne är en trollkarl, andra att han icke är någon trollkarl. Underverk sker det i alla fall nu för tiden, det kan icke nekas, för det säger Statstidningen, och på landsplågor lida vi ingen brist. Blind dessa finnas några, som likna dem, den gamle Moses gjorde.n Det påstås, att det skall bli en mycket lycklig tid för vårt fädernesland xu. Herr Leja lärer ha införskrifvit ett större parti allmänt väl, för hvilken vara till innevarande månads utgång tullen blifvit nedsatt till hälften, Innen tillåtelse blir lemnad att offentligen sälja denna vara, säges dock att en Komitå skall nedsättss för att undersöka, huruvida Svea land ännu kan vara moget för allmänt väl. Det är kansko hå:;dt, att vi ännu skola behötva förskrifva allmänt välstånd utifrån, men på det hela är det blott varan förädlad, som återkommer; ty efter hvad jag hört, skall det Sveuska välstånd, hvilket stunJom finnes i de utländska tidningarne, vira utskeppedt dit härifrån. Dessutom tynges ju vår handelsvåg af så många export-artiklar, hvilka alltför väl kunna balsncera det allmänna välståndet. Underdånighet, samvetslöshet, dumhet t. ex., alla dessa varor lemna en årlig öfverproduktion. Handeln skall vinna mycken liflighet, och isynnerhet tros de Mosaiska trosbekännare komma att göra mycket i allmänt väl. Men nu, sedan Moses har kommit, lära väl Israels barn snart komma att knalla sig utaf — tänker väl svåger. Nej, tvertom. Jeg bar en 80n, som,