Aftonbladet – 2 februari 1838, sida 3

Mexicanska Antiqviteter. Det är märkligt, att mer än tre århundradet förlupit, sedan Europeerne först lärde känn Mexico, och att först i de sednaste tider begyn spridas någoa tillförlitlig kunskap om de ålder: domslemningar, som bevisa, ait deita land i er jaflågsen forntid varit bebodt sf folk med en höI gre civilisation, åtminstone med en betydlig grad af smak och skicklighet i byggnadskonst bildhuggeri och andra konster. Tre resande, två Fraasmän och en Spanior, hafva i sednare åren gifvit den läsande verlden närmare känsedom om dessa fornlemningar och visat, ati i Mexico fionas gamla tempel, palatser, pyramider, afgudabeläten och andra bildhuggerier, fom i dimensioner och stil gå upp emot de Egyptiska och hafva starkt tycke af dem. En Engelsk tidskrift, som ger en öfversigt af de ifrågavara1ide resandes berättelser, säger: Pyramider, fullt jemnoförliga med de Egyptiska, fianas på många ställen i Mexicanska området och Nya Spanien. Vissa af dessa pyramider h:fva större bas än de Egyptiska och äro hovkomna sf lika fasta ämoeu. Spår af ädel byggnadsoch bi!dhuggerikonst visa sig i Cholula, Otumba, Oaxica, Mitlan och Tiascala. Berget Tescoca är nästan öfvertäckt med ruiner af uråld:iga byggnader. Dea gamla staden Palenque företer ej blott ypperligt a:bete i temp!en, palatserna , enskilda hus och bad, utan ock en djerfhet i byggmästarens tekning, äfvensom en skickhghet i verkstslligheten, hvilka uthärda j mnförelse med åtminstone de äldre Egyptiska arbetena. I t-mplen i Palerque finnas skovlpterade gudabilder, som hkna Egyptens och Syrien3 uråldsigaste gudar; och plavisferer och zodizker fianas, hrilka vittna om ett fullkomligare astronomiskt och kro. ologiskt system, än som Egyptierne egde. I Mulan finnas ruiner af ett palats af ansenlgt omfing. Byggnadsa:ten 1 dem, ehuru företeende en egen Amerikansk karakter och olik hvarje oss bekant nations, synes oss utmärkt genom drag af majes.ävsk och dyster skönhet. Portikens tak uppbäres af släta cylindriska pelare, bvaraf förmodligen intet exempel annorstädes finnes. Pualatsets fasad betäckes af ett skönt flitverk eller korg-a bete, som är en utmärkande prydrad för alia Tultekanska ruiner ), ofta anträffas i detta ovanliga folks grafrum, och, märkligt nog, af Bosselisvi fanns ätven i de Egyptiska. Det är anmärkningsvärdt, ait grundplaoen till detta palats är det Egyptiska Tau. Bildsto-er buggi na i eu rent klassisk stil hafva hittats i närheten af Owmba, Mitan, Xochiealco och det prakifulla blomsteriemplet i Oaxac:, Vaser, både till form och ornamenter öfverevsstämmende med de äldsta profven af Egyptisk och a lerkärlstillverkning, hafva blifvit funna uti deras! begrafningsgrouor. Bevis på ena höjd af eivilisstion och umgängslifvets tremad, som icke upptäckes i Egyptens allmänt bekanta och omskrikra fornlemnicgir, framstå dessutom i detta stora, egna oeh nästan okända folks arkitektoniska minnesmärken. Vägar träffas icke blott i granuskapet af deras stora städer, utan äfven på betydligt afstånd från dem, konstmessigt. byggda, hkasom de Romerska militärvägarna, af stora fychuggna stenblock. Dessa vägar, efter! samma princip som jernvägarne, äro oafbrutet borisontela, Detta folk byggde äfven vattenledningar. Vid prccipicer äro vägarne försedda med biöstväru; poststationer funnos på vissa afstånd, och äfvenså märken på distanserna, liksom våra milstenar. Men ser qvarlefvor af li) Förf. antager, att före det folk, com Cortez anträffade, beherskades Mexico af cn äldre 11 I rm