Sundsvalls tidning – 7 oktober 1875, sida 2

mitens förnyande, enär densamma för uärs warande ej hade något egentligt att uträtta. Tinget beslöt emellertid att för tiden till nästa or dinarie landsting tillsätta en komitk, beftående Tik: som den förra af 9 ledamöter, för att midmatkthålla intresset för stambanans utstrackande til måra bygder. Någon fpeciel instruktion för fomiten amnågs ej nödig De förutwarande ledamöterna återwaldes utom handlanden Cawallin, i hwilkens ställe sagwerksegaren G. F. Burman insattes. — Då wid 1873 års landsting då frågan om fomitens förnyande åter fom å bane, uttalade hr Beroman: fon den åsigt att numera föga släl finnes att be: wilja ytterligare anflag till en järnwägskomite för länet, sedan regeringen tagit jarnwägsfrågan om hand. Komitens förnyande blef emellertid bejlutadt och dess förutwarande ledamöter återwaldes, men utan tilägg af tidsbestämmelsen eintill näfta ordinarie landsting. Utelemnandet af denna be stämmelse synes ice, såsom man snarast stulle tro, hafwa berott af en glömska utan werkligen warit fullt afsigtliggt. Wid den protokollsjustering, heter det i n:r 75 B af wär tidning för 1873, fom föregck tingets ofslutande, fästade ordföranden landstingets upmärksamhet därwid, att järnmägs: fomiten, enligt protokollets nprattning af beslutet, blifwit utsedd för obestämd tid, enär någon tids: begränsning ej fanns angifwen, och gjordes ingen anmärtning mot protokollet i detta hanseende; och i not därunder heter det bland annat: anmärt ningswärdt är, att tinget enhälligt gillade järnwägekomitens tillsattande för obestamd tid, hwaris genom denna fråga ej torde blifwa något twiltefrö wid nästa års landsting. — Från denna 1873 års fomite inkom till 1874 års landsting en skrifwelse med hemställan att landstinget måtte, med upgifwande af tanten på linien B, för Hmwilkens antagande inga utsigter förefunnes, i under dånighet anhålla det k. m:t täcktes till nästa riks-. dag aflata proposition om norra ftambanans ftväds ning i linien C. Under diskussionen om huruwida denna skrifwelse skulle till utskottet öfwerlemnas eller icke, erinrade hr Bergmanson att 1873 ärs komite ej erhållit nagon särskild instruktion utöfwer den fom gafs 1872 års fomitt, nämligen att widmatthälla intresset för stambanans utfträdning till måra bygder, samt att således det mål, för hwilket komiten fått i updrag att werka, nu wore upnådt genom riksdagens beslut om ftambanans fortsättande till det inre af Westernorrlands län; tomitens updrag wore alltså slut och den egde ej widare inkomma med nagra förslag till nya åt: gärder utan endast med redogörelse öfwer det sätt, hwarpå den fullgjort sitt wärf. J hufwudfrågan beslöts, såsom wara läsare torde erinra fig, att tinget skulle ingå till k. m:t med en sådan frame ftällning fom af fomiterade föreflagits (dot med den af hr Lithner förejlagna ändring att punkten Håsjö ströks från programmet) samt att frågan om undersökning af linien B skulle få förfalla. (TD VRT SRA dö UD 48 SIDE. AVRESA RR TRES