Sundsvalls tidning – 9 januari 1875, sida 2

Drätselkammaren har wid sammanträde går afton till ordförande walt grossh. Botv. Jo hansson, till kassör herr Ar. Berglund samt til sekreterare kollega Lingahl. Rättelser. Föpeskillingen för den gård post wertet förwärfwat fig här i staden mar femton tusen kronor. — Förslaget om korstägen i Medel pads solkhögskola hålles näsia måndag tl. 5 e m mår upgift i förra numret grundade fig på at meddelande af stolans föreständare, hwåriill wi naturligtwis satte fullt förtroende. Från Ådalen i Ängermanland slriswes til Hern. Post. bland annat: — — — — — — Följderna af den hejdoh hänsynslösa fogsafwerkningen hafwa näppeligen någonftädes wisar sig förderfligare än uti Junsele. Denna focken, rik på slogar, naturliga ängar, betesmarker och odlingsbar jord, mar för 30—40 år sedan en af de mest förmögna i länet. Man hade spanmäl, fetalier och penningar fullt för eget behof och äfwen till öfwerlopps att bispringa angränsande fommuner med. Men sedan träwerksrörelsen i jämt wäxande proportioner öfwerswämmat orten hafwa förhållandena helt oh hållet omgestaltats. Stogåindustrien — fåjom den få wackert benämner fig, fast den ofta borde heta stogsstöflingen, — har wäldfört det ekonomiska tillståndet och, hwad wärre är, den har få att säga, wåldtagit det moraliska. Laster och brott hafwa i en fasawackande grad tilltagit. Mycket har wäl gjorts från presters och länsmans sida, helst desse äro duglige, nitisle män, men mycket mera erfordras för att möta det onda. Polisen är alt för fwag. Oss synes fom trär warubolagen borde åtminstone till en del, bekosta underhåll af särstild polis. Den kosmopolitista natur, fom allmänneligen utmärker träwerksmä n. nifforna, inger föga hopp om, att de slulle wilja göra några synnerliga upoffringar för en ringa: kommun, af bwilfen de likwäl frördat stora fummor, men wi tro dock, att deras eget rätt förs stådda intresse skall mana dem att göra nägontingl ätminstone för den yttre ordningeus uprätthållande. Som järnbanans dragande til Sollefteå synes möta stora naturhinder, men en fådan bana med: bekvämlighet fan dragas öfwer Resele, hwarmedelst samma bana blifwer från Helgumssjön till Aspeä, twenne owilkorliga beröringspunkter, omkring twä mil fortare, oberäknadt att denna sålunda skulle genomlöpa dels stogrika, dels odlingsbara trakter, så torde därå böra fästas synnerlig upmärtkjambhets Rättast wore utan twifwel att något beflut om banans ändpunkt wid Ängermanelfwen ej fattas förr än wederbörlig nndersökning föregått. Må sålunda beslutet tills widare stanna mid Hel: gumssjön. Den gamla handelswägen Sollefteä — Åsele, fom i senare tider, efter köpingen Örnstöldswiks ans läggning tagit fin fart dit stulle ofelbart medelst järnwägen till Ångermanelfwen, ju högre opp, def bättre, återtaga fin sekelgamla stråt, till stor båtnad för dessa kommuners — Åsele, Wilhelmina och Dorothea — talrika befolkning. Man tänke fig, att denna befolkning kunde fålunda undfå fina warubehof från Westerhafwet med en alldeles jämn landswäg från Resele till Hälla by i Afeledär den stora floden är flott: och till en del segel, bar ända till 5 mil ofwanom Wilhelmina kyrka! E. 6. Geijers minnestod. De, fom emottagit men ännu ide återstält listor för tedning af bidrag till E. G. Beijers minnesstod, behagade öre instundande februari månads utgång jamma. istor jämte därå influtna medel insända til brutspatron Hj. Petre, Storwik, Hammarby. Sehlstedtska listorna. De personer, fom emot-. agit insamlingslistor till understöd åt aflidne fal en E. Sehlstedts enka torde, jämte de influtna. nedlen, nu infända desamma till Hr grofhandlacen Johan Bäckström, Stockholm. Nya fartyg. Grosshandlaren Jens Bing med lere medintressenter hafwa för tort til sedan å HÅEW———— — ———