Sundsvalls tidning – 24 november 1874, sida 2

1:o) om önskligt är, att den norrbottniska stogslagen äfwen tillämpas inom denna ort; 2:o) om Ffomiterades förslag till ny märnepligtslag — i förening med grundskatternas af: skrifning — anses böra blifwa lag, och 3:o) om nu gällande stängselvitsord bör bort: tagas. För det utbyte, till hwilket mötet fom, redogör Stellefteå tidning fålunda: Hwad första frågan belräffade, uttalade aka mid mötet närwarande behofwet af en lag för Westerbotten, till stlydd för ungitogen, hwilken af winningslystnaden hejdlöst slöflats under de fednare åren. Beträffande andra frågan, ansäg mötet fig ej ega förmåga att bedöma denfamma; men uttalade dock fin fruktan för, att, därest det nya härordningsförslaget blefwe tillämpadt, alt för stora krafter komme att dragas frän jordbruket och näringarne, hwarigenom dessa, isynnerhet inom så glest befolkade provinser, fom Norrz och Wefterbotten bragtes i lägerwall. Wid behandling af tredje frågan, uttalade mö tet sin åsigt wara, att stängselvitsordet fortfarande bör gälla för denna ort. Apotekaren C. N. Kant har för 70,000 fr. köpt Apoteket i Luleå med tillhörande inwentarier. Sjuttionio apotekspriwilegier woro wid denna månads början inlöfte för ett sammanlagt belopp af 4,747.000 kronor. Två tal af konung Oskar den andre. Wid östra stambananans inwigning sistlidne tisdag talade konungen wid Nässjö stationshus sålunda: F det den nya bansträcka mellan Boxholm och Nässjö i dag blifwer med festliga tåg första gången befaren, är äfwen den östra stambanan fullbordad; och förklarar jag den från och med i dag öpnad för almän trafik i hela fin längd. Därmed är ocksä systemet af swenska statens järns wägsbygnader i mellersta, södra och östra Swerige färdigt. Därmed är också ett wäsändtligt wilkor upfyldt för wårt älslade fosterlands framtida förkofran, utweckling och lycka. sS(ra od) tad ware minnet af den snillrike man, (Nils Cricsson) i hwars händer wåra järnwägars utförande lades af mina närmaste företrädare un: der deras fridsälla regeringar! Ära och tad ät de män fom under honom och efter Honom arbe: tat på detta werk! Heder åt det folks målsmän fom ej anfågo några upoffringar för stora för att bringa detta för of få wigtiga werk till fullbordan! Men först och sist ära och pris åt honom, från hwilken all god gåfwa kmmer och som alt godt werk befrämjar! Wid en sedermera intagen festmiddag ytrade han sig ungefär följande ord: Denna högtid, fom i dag församlar er kring mig, har både genom sin omedelbara betydelse och genom den slutsten, som lägges till en fullbordad bygnad sin stora kulturhistoriska betydelse. Det rum på hwilket wi nu samlas till denna festlighet och utanför hwilket 4 betydliga järnbanor fam: manstöta oc där den femte redan inom fort fommer till, war för ett par tiotal år sedan endast känd af ett fåtal swensta män. Ett litet torp låg då okändt wid insjöns strand, där den undangömda wiken sljuter in mellan grönslande slogsdungar. OM i dag är det walbekant för hwarje swensk man med anspråk på bildning. Detta är bäfta bewis på att festens glädje är berättigad. Men jag will i detta ögonblick gå tilbaka til ett af mina ungdomsminnen, fom nu tränger jig in på mig med omotftåndlig makt. Jag fatt en afton i min aflidne höge faders arbetsrum då in trädde en man med snillet måladt i i fin blid och wiljans prakt preglad i hela sitt wasende. Han framträdde till arbetsbordet och utbredde på det en karta öfwer Swerige, där jag med glädje och förwåning såg de swarta linier, med hwilka wi nu äro få förtrogna. Han uprullade en underbar tafla för oss; han lät fina tankar göra