Sundsvall d. 8 Sept. Fråga om lösen af jord till tomter i nya staden. Den förklaring i ämnet hwarom de flesta jordegarne enat sig, är af hufwudsakligen följande lydelse: Ehuruwäl emot stadsfullmäktiges underdåniga ansökning, få widt densamma afser jordegares för: pligtande att afstå sådan jord allena, fom, enligt det af stadsfullmäktige till E. K. M:ts nådiga pröining framställda underdåniga förslag till plan ör stadens utwidgning, komme att till gator, torg, allmänna platfer, allmänna bygnader och dylika allmänna ändamål begagnas, icke finnas något å mår sida att erinra, utan stadsfullmäktige synas oss i denna del ega för underdåniga ansökningen fullt fog, hwadan wi äfwen äro willige att, enligt de grunder och på de wilkor, fom uti C. K. Maj:ts förnyade förordning, angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof af den 14 april 1866 äro förestrifna samt inom en för lös: ningsrätten utsatt fortare tid, afstå hwad af jord eller lägenhet för fådant ändamål blifwer erfordertigt, kunna wi däremot, såwidt stadsfullmäktige, medelst den underdåniga ansökningen därutöfwer åfyftat jordegares förpligtande att afstå jämwäl den jord, som komme att uptagas af de föreslagna till enslildas begagnande och följaktligen till enffildt behof afsedda bygnadstomterna, icke under något wilkor medgifwa, att stadsfullmäktige för detta syfte ega något det minsta stöd af gällande lag. Swarje expropriation är ett legaliseradt wåld och obehaget för den, som däraf drabbas, redan i fig själft swårt, måste kännas ännu mera tryckande, där ej strängt hålles på de af lagen för sådant wald noga utstakade gränser. Af E. K. M. förordning angående jords och lägenhets afstående till allmänt behof framgår klart, att sådan lösningsrätt till jord eller lägenhet, fom förord: ningen omhandlar, må ega rum endast då, när den jord eller lägenhet, hwilken den enslilde måste afstå, ffall begagnas till allmänt behof och till få dant allmänt hehof, fom med de i den nådiga för ordningen särskildt upräknade exemplen fåfom: allmän wäg, bro, hamn, lastningsplats, torg eller gata i stad, allmän bygnad, finnes ega likhet oc) wara jemförligt; men uti den underdåniga ans sökningen hafwa stadssullmäktige ide upgifwit nå got allmänt behof, hwartill de föreslagna tomt: platsern skulle komma att begagnas; de hafwa icke ens föreburit, att de därföre önskade dessa tomt: platser åt staden förbehållna, att desamma skulle tunna begagnas till möjligen i en framtid upfommande dylika allmänna behof, fom i högstberörda nådiga förordning afsses Twärtom utaf såwäl stadsmllmäktiges underdåniga ansökning, fom den: samma bilagda protokoll och det E. K. M. pröf: ning underställda förslaget till plan för stadens ut: widgning framstår öppet och oförtydbart, att det ojemförligt största antalet af de blifwande byg: nadstomterna äro afsedde för begagnande af enz skilda, att af enfiilda få byggas fom bebos; mes derbörande jordegare slulle fåledes, därest ftadsfullmäktiges underdåniga ansökning om till: stånd att få för stadens räkning lösa jämwäl den jord, som inom den föreslagna stadsplanen komme att uptagas af gardstomter, wunne E. K. M. bi fall, blifwa nödgade att, utöfwer den jord, hwilten blefwe erforderlig för de föreslagna gatorna, torgen, allmänna platserna och allmänna bygnader, äfwen, wisserligen jämwäl mot lösen, men en lö: jen, de ide egde själfwe bestämma, med eller mot fin wilja, afstå jord, hwilken för att kunna till det med densamma afsedda andamåi af gårostomt begagnas, mäste af staden åter till enskilda för: säljas eller åtminstone till enslilda uplätas och förhyras. Wi weta icke ur hwilken förfarrning fule funna hemtas stöd för staden att föra winna un: der fig en sådan uteslutande rätt att i den före: slagna nya stadsdelen drifwa handel oh rörelse med gårdstomter, men ej synes of ett fådant an: språk funna med fog härledas ur något stadgande 2W RN —