Sundsvalls tidning – 22 augusti 1874, sida 2

nedom däraf slall mången ännu olöst gåta inom mänstlighetens utweckling erhålla fin rätta belysning; först därigenom skall männiffan, undermifad om forna dagars seder och tänkesätt, funna förklara ännu för handen warande folkliga egenheter; med kännedom om sin fullkomliga ringhet stall hon, på jamma gång hon ffänter fin gärd af aktning åt fädernas sträfwanden, klart fatta, huru mydet ännu återstår innan bildningens ljus slingrat fördomarnas och widskepelsens mörker. OM på jamma gång wi wörda minnet af den fader och moder, hwilka omhuldat oss i barndomens dagar, på samma gång äro wi styldiga att med wördnad ihägkomma wåra förfäder, hwilka under århundraden trampat mår fosterjord under många ogynsamma förhållanden, hwilka ammat den frihet wi njuta, grund: lagt den bildning wi ega, och på samma gång äro mi skyldiga att med aktning och tillgifwenhet omfatta de minnesmärken de lemnat efter fig, minnesmärken, witnande om deras mödor och fträfwanden, och de enda som tolka för oss deras lif under långa tidsliften. i OM hwilka äro då dessa? Jcke blott forntida grafhögar, ide blott de föremål af sten, brons m m som här och där träffas i jordens flöte, ehuru de i hög grad böra upmärksammas; nej, det finneg äfwen andra, fom lefwa på folkens läppar och kanhända därjör ej få wäl iakttagas. Du wet ide, om ej de berättelser du hör om bergatroll, tomtar, wättar, underfulla jordhögar just äro sådana fom fortlefwat under århundraden, och du bör ej glömma, att de för kommande dagar skola wara wärdefulla bidrag till kännedomen om wårt lif och tänkesätt. Men det är i sanning ingen lätt sak, att om blott till någon del samla och ordna alla dessa slatter från en flydd ålder, och därför hafwa ges mensamma sträfwanden til jamma mål warit af nöden och föreningar hafwa upfommit, hwilka hafwa till upgift att åt wåra efterkommande bewara minnet af de egenheter och fördomar fom ännu bland oss förefinnas, på jamma gång de merfa för utbredande af en noggrannare kännedom om flydda tider och bewarandet af efter wåra förfäder lem nade minnesmärken. En fådan förening är bland andra Norrlands Landsmålsoch fornminnesjförening, bildad af studenter af Norrlands nation wid Upsala universitet. Då wi fästa upmärksamhet på denna, hafwa wi på samma gång welat erinra en hwar om den betydelse, man bör tilldela de folkliga egenheter fom ännu förekomma. Här fan hwar och en i fin mon bidraga till kännedomen af mårt land och folk, och i synnerhet synes oss presterna och foltftolelärarne i detta hänfeende funna göra mydet. fär den fom önskar härutinnan bidraga fan detta lätt ite genom. uptecknande af sådane föreställningar om spöken, wättar och mycket sädant, fom ännu inne bar en så stor plats hos mårt folt, det fan sle genom att fästa upmärksamheten på de folkliga egenheternas och forntida minnesmärkenas mertliga betydelse. Äfwen allmogespräket, säsom det förekommer inom slilda bygder, är här ingalunda af obetydlig wigt. Wåra dagars lifliga famfärdsel bringar folken i större beröring med hwaranda, och de slilda språkarterna upgå i andra och mar seblifwas snart ej mer. Det är därför för den, som önslar sprida en noggrannare kännedom om wårt land och folk, af stor wigt att dessa fpråtarter uptecknas innan de förswunnit, undanträngda af andra; och äfwen i det ta hänseende kan mycket göras af dem som närmast äro i beröring med wåra bygders folk. Här anförda sträfwanden hafwa äfwen en annan följd än de redan af oss antydda och gagna äfwen i andra hänseenden. Wid studiet af fäderneslandets forna minnen och wåra dagars egenheter upstär en werklig fosterlänsk känsla, fom mördande för: flutna dagars mödor och wåra dagars desslikes, ej fan glömma det land, där minnet af dessa mör dor lefwer, den bygd, där sträjsamma fäder grund: lagt en frihet, fom är hwarje lands stönaste och —— —A—ä—