Sundsvalls tidning – 28 februari 1874, sida 2

— — F— mrmrmiQQAWsTm QAsWAqQQASQAsm000c— — — ket förvandlat dess nama till esel.? Ilarför fordrar jag af Eder uprattelse. — Som jag visst inte skall vägra Eder, svarade Lachner, hetjenande sig af samma ord, som Riedesel sagdt till Iltzelstein. — Min herre, tillade hau, Ni ytrade att jag förolämpat en ansedd familj. Denna beskyllning tillbakavisar jag, ty en sådan otsiyt är mig främmande, och en förtjent hederskrans omgifver namnet i tyska adelsboken. När jag veckade Edert kort, ville jag därmed saga, att Ni var ovärdig Edert familjenamn och borde bära det af mig Eder tilldelta, då Ni, i stallet för att sasom en tysk riddare beskydda kvinnorna, emot en sådan gjort Er skyldig tiil den gröfsta förolämpning. Krjsaren bar dock tryckt hennes han och grefvinnan Sonnenberz ansett henne värdig att upträda i sin saloag i kretsen af sina högt varderade gäster. Ni har skändat seden, smädat dygden, förolämpat kejsaren och förradt gästvåninnan. Alr dessa fyra förseelser är den ena lika etrasfvard som den andra. — Ert kort, min herre! ropade baron Riedesel utom sig af raseri. — Jag bor på hotellet: Ungerska kronan, svarade Lachver med luqnt alvar. — Ni far höra af mig! — Jag väntar det. Med detta npträde slutade tillstallningen. Sällskapet skingrades. Förolämpareu och hans talrika anhang lämnade våningen, utan att rekomTyska ordet Esel betyder åsna. Otvers. anm.